Musik på flykt

Vilken roll spelar musiken för människor på flykt? Svenskt visarkiv inleder nu projektet Musik på flykt för att ta reda på detta och för att dokumentera inflyttade musiktraditioner.

2010-talet är ett årtionde då många människor från olika delar av världen flyr till Sverige. Det ökar inte bara folkmängden, utan även musiktraditionerna i Sverige berikas. I projektet Musik på flykt vill Svenskt visarkiv dokumentera musiktraditionerna som kommer med musiker på flykt.

Musiken i flykten

Musiken som dokumenteras arkiveras hos Svenskt visarkiv. Daniel Fredriksson är den som kommer att göra det stora arbetet med att söka upp och möta musikerna.

– Min utgångspunkt är att man inte måste spela en viss musikstil eller instrument för att man kommer från en viss plats på jorden. Jag väntar mig att få möta flera musiker från Syrien med tanke på den ökade invandringen därifrån, men de kan lika gärna spela hårdrocksgitarr som saz eller qanun.

De nyanlända musikerna kommer även att intervjuas i syfte att undersöka musikens roll i flykten. Vad betyder musiken för människor i de här situationerna? Vilken musiker blir man då man kommer till ett nytt land? Hur värderas musikalisk kunskap i mottagandet? Ger musikerrollen fördelar i kontakten med andra nyanlända, asylsökande och svenskar?

Stort uppdrag

Arbetet med att söka upp nyanlända musiker har redan påbörjats och dokumentationsarbetet pågår under hösten och vintern.

Svenskt visarkivs uppdrag är att bevara och dokumentera material inom folkmusik, visor, äldre populärmusik, svensk jazz, folklig dans, spelmansmusik och inflyttade musiktraditioner. Musik på flykt är en satsning för att bredda samlingen av dokumenterade musiktraditioner som nyligen kommit till Sverige.