Historien bakom Jazz i Sverige

Under 2015 har Caprice Records digitala utgivning dominerats av album ur Jazz i Sverige-serien. Men vad var egentligen Jazz i Sverige och hur kom den till?

1960-talet var en musikaliskt kreativ tid för svensk jazz – men var samtidigt en krisperiod när det gäller spellokaler och möjligheterna att nå publiken. Folkparker och danssalonger var inte längre den ideala scenen. I takt med att dansmusiken förändrade karaktär från swing till pop och rock, utvecklades jazzmusiken alltmer till konsertmusik.

För jazzmusikerna kunde det nu i stället handla om att spela i enkla källarklubbar, på restauranger eller pubar, ibland till och med museer och kyrkor. Dåtidens skivbolag satsade i huvudsak på de etablerade musikerna och de svenska jazzutgåvorna blev allt färre.

Kulturpolitik med fokus på jazz

En parallell motrörelse var den expanderande statliga kulturpolitiken som bland annat resulterade i Rikskonserters landsomfattande konsertverksamhet med främst artister inom klassisk musik och jazz. Verksamheten inkluderade även skivutgivning på Caprice Records.

Rikskonserter tillsatte omkring 1970 en jazzkonsultgrupp som tryckte på att Caprice regelbundet borde dokumentera den unga svenska jazzen. Detta resulterade i den ovanliga satsningen Jazz i Sverige – ett pris bestående av en skivutgivning och turné som Caprice Records och Rikskonserter delade ut årligen 1972–2010 till en ung artist eller grupp för att representera svensk jazz i Sverige och utlandet.

Landets största ”jazzpris”?

Den ekonomiska satsningen bakom denna prestigefulla utmärkelse var betydande, Jazz i Sverige var troligen landets största jazzpris. Även om förutsättningarna ändrades något under de 39 år utmärkelsen delades ut var grundtanken hela tiden densamma – att fästa uppmärksamhet på det nya och högkvalitativa i svensk jazz.

Det unika med Jazz i Sverige var att den utsedda ensemblen eller artisten valdes av en referensgrupp bestående av ett dussintal experter med geografisk och stilmässig spridning och därmed med god överblick över hela Jazzsverige. Artister från alla väderstreck har fått utmärkelsen.

Från Iskra till Jeanette Lindström

Många av de senaste decenniernas ledande jazzmusiker har i början av sina karriärer medverkat och flera har skivdebuterat i Jazz i Sverige-serien. Först ut 1972 var Sevda (Maffy Falays turkisksvenska grupp med Bernt Rosengren) och året därpå valdes den sedermera legendariska kvartetten Rena Rama (Lennart Åberg, Bobo Stenson, Palle Danielsson och Bengt Berger). På listan över mottagare finns också Iskra 1975, Fredrik Norén Band 1980, Änglaspel (Stefan Forssén med flera) 1982, Wail (Anders Bergcrantz med flera) 1985, Monica Borrfors 1987, Stina Nordenstam 1991, Max Schultz 1993, Jeanette Lindström 1995, Magnus Lindgren 1999, Fredrik Ljungkvist 2004, Wildbirds & Peacedrums 2008, för att nämna några.

Sammanlagt producerades 39 Jazz i Sverige-album. Under 2015 har Caprice Records släppt tolv stycken, som tidigare bara getts ut på LP, i digital form. Bland dessa kan nämnas Tommy Koverhults Kvintett (1983), Equinox (1984), Björn Alkes Kvartett (1974) och Opposite Corner (1976). Läs mer.

Mottagare av Jazz i Sverige 1972–2010

• 1972 Sevda
• 1973 Rena Rama
• 1974 Björn Alkes kvartett
• 1975 Iskra
• 1976 Opposite Corner
• 1977 Förklädd Gud
• 1978 Birka
• 1979 Mount Everest
• 1980 Fredrik Norén Band
• 1981 Entra Camaleón
• 1982 Änglaspel
• 1983 Tommy Koverhults kvintett
• 1984 Equinox
• 1985 Wail
• 1986 Soul Train
• 1987 Monica Borrfors Quintet
• 1988 Chapter Seven
• 1989 Lulu Alke
• 1990 Encore
• 1991 Stina Nordenstam
• 1992 Jonas Knutsson
• 1993 Max Schultz
• 1994 Jazz Furniture
• 1995 Jeanette Lindström Quintet
• 1996 Amanda Sedgwick
• 1997 Blue Pages
• 1998 Harald Svensson
• 1999 Magnus Lindgren
• 2000 Johan Borgström
• 2001 Lindha Svantesson
• 2002 Fredrik Nordström
• 2003 Josefine Cronholm och IBIS
• 2004 Fredrik Ljungkvist
• 2005 Daniel Karlsson
• 2006 Fabian Kallerdahl
• 2007 Nils Berg
• 2008 Wildbirds & Peacedrums
• 2009 Josefine Lindstrand
• 2010 Samuel Hällkvist