Från titelsidan till Alice Tegnérs Sonat för violin och piano.

Från titelsidan till Alice Tegnérs Sonat för violin och piano. 

Alice Tegnér och konstmusiken

Alice Tegnér skrev inte bara barnvisor. Hon komponerade även en violinsonat och kör- och pianomusik. Det var ur konstmusiken som hon hämtade inspiration till sitt skapande, skriver musikforskaren Christina Tobeck.

När juristen och häradshövdingen Jakob Tegnér friade till Alice Sandström mot slutet av 1884 blev hon själaglad och av allt att döma också överrumplad. Under det halvår hon hade tjänstgjort som guvernant i hans systers familj hade de gått på konserter och också musicerat tillsammans.

Duktig pianist

De hade sjungit duetter, och hon hade ackompanjerat honom i romanser och visor. Jakob var en god sångare med en vacker barytonstämma, och hon var en följsam pianist, som med lätthet spelade det mesta direkt från bladet, mycket spelade hon utantill. Skulle tonarten visa sig obekväm för sångaren, transponerade hon utan besvär.

Upprymd av giftermål

”Ich kann’s nicht fassen, nicht glauben”, anförtrodde hon dagboken efter frieriet och kort därefter, ”Er, der Herrlichste von Allen”. Nej, hon kunde inte fatta, inte förstå, att han den härligaste av alla ville gifta sig med henne!

När hon satt på sin kammare och försökte samla sig för att pränta ner sina tankar och känslor efter den livsavgörande händelse hon varit med om, då genljöd hennes inre av musik. De båda tyska citaten är titlar på sånger i Robert Schumanns liedcykel Frauenliebe und -leben. Det var en repertoar hon kände till väl.

Ända sedan Alice var ett litet barn hemma i Karlshamn hade hon oavbrutet spelat och sjungit, hon hade också fantiserat ihop egna melodier. Ingen musik i omgivningen gick hennes öron förbi.

Stor musikaptit

Hon var inte gammal när hon började tjata om att få flytta till Stockholm för att studera och uppleva det rika musikutbudet i huvudstaden. När det sedan väl blev verklighet, då gick hon på konserter och operaföreställningar så ofta hon kunde.

Hennes musikaptit visste inga gränser. Under studietiden på Högre lärarinneseminariet samlades kamraterna vid pianot när hon spelade. Ofta var det utdrag ur operor eller annan musik hon nyligen hade hört. Musiken stannade i hennes minne, och sedan fanns det inga hinder på vägen för att det skulle omsättas i klingande gestalt via klaviaturen.

Alice byggde upp en stor repertoarkunskap genom all den musik hon lyssnade till och också själv utförde. Var det någon musiker som höjde sig över det vanliga, blev hon fullkomligt hänryckt. Som när pianisten Józef Wieniawski gästade Stockholm. Hans Chopinspel gjorde henne omtumlad.

Senare när hon tillsammans med sin make hade hört Franz Liszts oratorium Legenden om den heliga Elisabet anmälde de sig båda som korister i Filharmoniska Sällskapet. Just innan hon fick sitt första barn hann de vara med om instudering och framförande av bland annat Brahms Ein deutsches Requiem. Alice Tegnérs livsluft var musik!

Ingen musikutbildning

Till sin stora sorg fick hon aldrig den grundliga utbildning vid Kungl. Musikaliska Akademiens konservatorium, som fadern hade planerat alltsedan hon var barn. Den musikaliske sjökaptenen Eduard Sandström såg till att hon fick de bästa lärarna, pianopedagoger som också var tonsättare och som sålunda kunde ta vara på hennes musikaliska fantasi och ge en viss handledning i komposition.

Fadern förolyckades dock när hon var i de nedre tonåren, och en lärarutbildning tedde sig då både ekonomiskt mera överkomlig och yrkesmässigt säkrare än en musikutbildning. Som vuxen försökte hon vid flera tillfällen ta igen skadan genom att studera privat.

Hon tog lektioner i piano, kontrapunkt och komposition, men några längre, sammanhängande studier blev det aldrig. Jakob Tegnér tyckte att det var fullständigt onödigt.

Djursholms Fru Musica

Sedan familjen flyttat ut till villastaden Djursholm, blev Alice Tegnér en eldsjäl i den livaktiga musikutövningen där. Hon ledde sångundervisningen i skolan, hon samlade de vuxna till körrepetitioner, hon arrangerade konserter, och hon skötte organisttjänsten i kapellet. Alice Tegnér blev hela Djursholms Fru Musica.

För gudstjänsterna komponerade hon körsånger, och de av hennes visor som gränsar till romanser framfördes av skolade sångare, och sådana fanns det rätt många bland Djursholms bildade borgerskap.

Själv ansåg Alice Tegnér att hon nästan i smyg fick stjäla sig till småstunder vid pianot när Jakob inte var hemma och när hon inte riskerade att störa barnen i deras läxläsning. Egentligen hade hon velat spela så mycket mera.

Spelade mästares pianoverk

En av sönerna ger emellertid en annan bild. Han har vittnat om hur huset allt som oftast fylldes av Beethovens, Chopins och andra stora mästares pianoverk. Modern var till synes outtröttlig. Han mindes också hur hon kunde sitta och i det oändliga pröva och lyssna in olika melodiska och harmoniska vändningar när nya kompositioner var i vardande.

Alice Tegnérs egen uppfattning var således en annan. Tveklöst var det så att Jakob bromsade henne i musikutövningen. Musiken som hade fört dem samman, blev ett tvisteämne inom äktenskapet. När Jakob gick bort 1926 flyttade Alice in till centrala Stockholm, och då fanns det inte längre något som hindrade henne från att gå på konsert eller opera om det så skedde de flesta av veckans kvällar.

Komponerade musik för vuxna

Under 1920-talet började Alice Tegnér alltmer ägna sig åt att komponera musik för vuxna även om hon inte släppte barnvisorna helt. Några instrumentala verk i större format, utöver den sonat för violin och piano som tillkom under kontrapunktikern Johan Lindegrens överinseende strax efter sekelskiftet, blev det dock inte.

Härvidlag kände hon sannolikt sin begränsning när det gäller det musikaliska hantverket; i kvarlåtenskapen finns endast några mindre piano-, violin- och cellostycken. Texten förblev en trygghet i formgestaltningen.

Grunden i konstmusiken

Alice Tegnér fick ofta beställningar på kantater till olika festliga tillfällen – invigningar och jubileer –, kantater som ofta innehåller både solopartier och körsatser till piano- och/eller orgelackompanjemang. På äldre dagar komponerade hon även en del romanser, som hon lät trycka och ge ut. Konstmusiken var hennes grund. Det var främst ur den hon hämtade näring för sitt skapande oavsett genre.

I den omfattande produktionen av barnvisor var Alice Tegnér en genial pionjär, och visorna lever vidare i generation efter generation. Men även bland romanserna finns sånger som är väl värda att bli kända och införlivade i vår tids repertoar. Violinsonaten finns sedan länge inspelad på skiva.

/Christina Tobeck

Christina Tobeck är Fil. dr i musikvetenskap och ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien. Hon har gjort en radioserie i sex delar om Alice Tegnér för Sveriges Radio P2 som sändes 2013.

Ta del av Sonat för violin och piano och fyra andra konstmusikverk av Alice Tegnér.

All konstmusik av Alice Tegnér som förvaras på Musik- och teaterbiblioteket – 200 verk – finns förtecknad och i många fall nedladdningsbar i databasen Levande Musikarv.

Kommentarer

 

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.