ECM recordings as artistic expressions and cultural practice
Seminarium, Nasjonalbiblioteket i Oslo, fredagen den 18 oktober 2013
Nasjonalbiblioteket i Oslo bjöd in till ett högintressant och välbesökt seminarium kring det tyska skivbolaget ECM. Detta med anledning av att ECM och Rainbow Studio tidigare i år har deponerat sitt bandarkiv till biblioteket. En samling på 600 band.
Under många år spelade ECM in sina skivor i den berömda Rainbow Studio i Oslo. ECM tillhör ett av världens mest kända skivbolag med en utgivning av jazzskivor sedan 1969.
Numera har man också en utgivning av klassisk musik. Grundaren av bolaget, Manfred Eicher, hade bjudits in liksom inspelningsteknikern och ägaren till Rainbow Studio, Jan Erik Kongshaug. Till seminariet hade också basisten Arild Anderson bjudits in samt två forskare, Peter Elsdon från England och Krin Gabbard från USA, som båda fördjupat sig i olika aspekter av ECM:s estetik och praktik. Elsdon nämnde ECM som en föregångare när det gäller att spela in soloskivor.
Forskningsbibliotekarien Ivar Håkon Eikje inledde seminariet med en presentation av ECM:s historia.
Professor Hans Weisethaunet ledde seminariet och i samtalet med Manfred Eicher fick denne gott om tid att utveckla sina idéer och filosofi kring sitt livsverk. Som producent liknar Eicher gärna sig själv vid en ”filmregissör” eller ännu hellre en auteur. Det handlar om att ha ”blicken” och kontrollen över alla delar av produktionen, allt från idé till färdig skiva. Ingenting får lämnas åt slumpen! Samtidigt ser han en studioinspelning som ett ”teamwork”. Han pratade också om viktigen av att man måste kunna lyssna, ”The Art of listening”, och att musik inte är ”ljud”, utan tid, känsla och tystnad. Att det skulle finnas något utmärkande ”ECM-sound” ville han dock inte tillstå.
Samtalet med Jan Erik Kongshaug blev, av naturliga skäl, mer tekniskt inriktat, där han också berättade om den första legendariska studion, Arne Bendiksen Studio i Oslo, med sin numera världsberömda Steinwayflygel, där Keith Jarrett spelade in sin först soloskiva 1971.
Arild Andersen gav det hela en musikalisk skepnad i ett fantastiskt solo på kontrabas!