Tryck från medeltida ballad.

Sjungna förhandlingar?

Kön, makt och mångröstade berättelser i nordisk balladtradition.

Ett projekt knutet till Utanförskapets röster.

De skandinaviska folkliga balladerna med medeltida rötter berättar många historier om tvångsgiften, utomäktenskapliga graviditeter, våldtäkter och hedersrelaterat våld – men också om trots, försvarstrategier och omvända roller. Med andra ord har många gamla visor stor relevans i det nutida samhället. Ballader har visserligen länge befunnit sig i insamlandets och forskningens mittfåra, men de ovannämnda motiven har i mycket liten utsträckning studerats ur ett underifrånperspektiv, utifrån teorier om genusbestämd över- respektive underordning. I existerande typologi och i äldre forskning är denna över- och underordning oreflekterad, och ibland osynlig.

Ballader och andra berättande visor har under århundraden rört sig över såväl sociala gränser som över gränsen mellan gehörsburet och texttraderat sjungande. Långt in på 1900-talet har de spelat en viktig roll i människors vardag, bland annat som bearbetning av livserfarenheter och normer. En stor mängd balladnarrativ visar på en föreställningsvärld och ett samhälle präglat av en heder- och skamkultur där ett omfattande våld utövas mot kvinnor – och i viss mån män – i samband med anklagelser för brott mot familjens, släktens och samhällets regler. Gränsen mellan förförelse och våldtäkt kan vara suddig men konsekvenserna likartade; graviditet leder ofta till död på ett eller annat sätt. Beträffande skämtballaderna kan man ställa frågan vem som skrattar åt vem. Den stora mängden dokumenterade individuellt utformade varianter av visorna utgör en möjlig ingång till hur olika sångare under ett par århundraden har förhållit sig till och tolkat dessa berättelser.

Studien genomförs av Fil. dr Ingrid Åkesson vid Svenskt visarkiv, Musikverket. Den tillför ytterligare en aspekt på  utsatthet utifrån tankar om en marginalisering inom såväl samhällets som forskningens huvudfåra. Liksom i de övriga delstudierna ställs nya frågor om visor och sångpraxis som möjligt social- och idéhistoriskt källmaterial samt som utgångspunkt för diskussioner av relationen mellan historisk verklighet och folkligt förankrad fiktion. Utifrån nyare forskning om sångkultur som en mångstämmig och fragmenterad kör av röster studeras motiv som går på tvären över balladtyper, och nya frågor ställs till existerande klassificering. I studien kombineras när- och omläsning med musiketnologiska och folkloristiska synsätt, social- och idéhistoria samt genusteori.

Kommentarer