Foto: Esther Simpson/Flickr (CC)

Foto: Esther Simpson/Flickr (CC) 

Känsliga bitar

Du kanske kan texterna till Waterloo och Främling utantill, men hur står det med dina schlagerkunskaper i övrigt? Karin Strand, schlagerexpert och forskningsarkivarie hos Svenskt visarkiv ger här en historisk schlagerexposé och en spellista med tidig svensk schlager du kanske inte har hört.

Barndomshemmet! Röda små stugor! Moderslängtan! En vanlig missuppfattning om förra seklets schlagers är att de enbart var uppsluppna, dansanta låtar med texter om hoppfull romantik; mer hjärta än smärta, så att säga. Men det finns en stark och livskraftig undergenre som är väl så framträdande i schlagerhistorien, en linje av längtande, vemodsljuva och nostalgiska sånger. I dessa smäktande stycken besjungs ämnen som svunna tider, lantliga barndomsmiljöer, exotiska paradis eller en gammal mor. Sångaren är som regel en man – en ”smörsångare”.

Sjöng om mor

Den förste företrädaren för denna tradition var Sven-Olof Sandberg som fick sitt genombrott i radio 1927 med ”Lyssnar du till mig i kväll, lilla mor?” Han fick snart genrekamrater på den växande schlagermarknad som tog form i takt med radions, grammofonens och tonfilmens utveckling.

Förutsättningen för denna ”schlagerns guldålder” i allmänhet, och genren av känsliga bitar i synnerhet, var förstås mikrofonen. Med mikrofontekniken kunde nya sorters röster göra sig hörda i grammofontratt och radiomottagare: smekande, viskande sångsätt och intima tilltal.

Notblad till äldre schlager.

Notblad till äldre schlager.

Älskade och föraktade bitar

De ”känsliga bitarna” vann den breda publikens hjärtan, i synnerhet kvinnornas om man får tro lyssnarbrev och recensioner. Lika populära som de var bland ”folket”, lika föraktade var de inte oväntat av den bildade smaken, och angreps som ett slags populärmusikens hötorgskonst.

Det är nog inte bara sångernas ansett låga verkshöjd som spelar in för den kritiska värderingen. Deras bärande stämningar – nostalgi och sentimentalitet – är hållningar som har undergått en stark devalvering i moderniteten. Vi ska vilja framåt och se klart, inte vekt längta tillbaka och idealisera! Sångernas popularitet vittnar dock om andra, parallella behov hos vardagsmänniskan. Kanske kan man se dem som en kulturell andrastämma till 1900-talets rationaliseringar och allmänna framstegsoptimism?

Karin Strand har skrivit boken Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång
Boken kan beställas från Svenskt visarkiv för den som vill läsa mer.

Kommentarer