DigiLellky och blockflöjtsnoter

Alicia från Mastersprogrammet i ABM, inriktningen Biblioteks- och informationsvetenskap gjorde sin praktik på Musik- och teaterbiblioteket

Har du någon gång känt att det finns för lite blockflöjtsmusik på musik- och teaterbiblioteket? Kanske finns det du letar efter i DigiLellky! Åke Lellky var bibliotekarie vid Musikaliska Akademins Bibliotek 1936-1968 och konstruerade då ett skräddarsytt kortkatalogsystem för bibliotekets notsamling. Denna katalog uppdaterades fram till 1985 och innehöll då 120 000 noter. 2008 påbörjades ett stort digitaliseringsarbete av detta katalogsystem som resulterade i DigiLellky där du digitalt kan söka i kortkatalogen.

Som del av min praktik för jag över Lellky-katalogiserade blockflöjtsnoter till den ”vanliga” katalogen så att de blir sökbara på både Musik- och teaterbibliotekets hemsida och nationellt via Libris.se. Massa ”nytt” blockflöjtsmaterial (sonater, konserter, skolor, kammarmusik!) kommer snart att dyka upp i bibliotekets vanliga katalog – men för dig som inte kan vänta finns de redan i DigiLellky.

Jag är alltid på jakt efter nya blockflöjtsduetter och ett riktigt bra stycke jag har hittat är Elf Duette av Harald Genzmer (1909–2007) för sopranblockflöjt och altblockflöjt. Genzmer var en framgångsrik kompositör som skrev över 300 verk och han intresserade sig speciellt för komponerandet av musik för amatörer och unga. Jag tycker om Elf Duette eftersom det leker med olika taktarter och harmoniska klanger på ett väldigt roligt och spelbart sätt och det är en utmärkt ingång till 1900-talets blockflöjtsmusik.

/Alicia Petersson, Mastersprogrammet i ABM, inriktningen Biblioteks- och informationsvetenskap 

Amanda Maier-Röntgen

Nu har även USA fått upp ögonen (och öronen) för våra oerhört ohörda svenska kvinnliga tonsättare! Mark Starr från Kalifornien har utifrån manuskript från Musik- och teaterbibliotekets arkiv bearbetat och gett ut två verk av Amanda Maier-Röntgen (1853-1894). En violinkonsert, dels i orkesterpartitur och dels för violin och piano. Dessutom en bearbetning av en av hennes sånger, ”Den sjuka flickans sång”, för violin och piano. Som tack för den hjälp Mark Starr fått från oss med skannade noter och biografisk information om Amanda Maier har biblioteket fått ett par exemplar av dessa tryckta noter som gåva.

Namnet Amanda Maier kanske inte klingar särskilt bekant för de flesta av oss idag, men under sin levnad var hon en ganska uppmärksammad och uppskattad violinist som gjorde omfattande turnéer både i Sverige och i Europa. Hon utexaminerades som Sveriges första kvinnliga musikdirektör vid Kungliga musikkonservatoriet i Stockholm. Därefter följde studier i Leipzig där hon också framförde sin violinkonsert med Leipzigs Gewandhausorchester. Samma år, 1876, spelade hon samma stycke med Kungliga hovkapellet i Stockholm.

1880 gifte hon sig med den tysk-nederländske pianisten och tonsättaren Julius Röntgen och i och med giftermålet slutade Amanda Maier komponera och framträda offentligt. Hädanefter begränsades musicerandet till musikaliska salonger i hemmet. Men det måste ha varit strålande tillställningar för bland gästerna kan nämnas Johannes Brahms och Edvard Grieg.

Amanda Maier insjuknade i tuberkulos och dog 1894, bara 41 år gammal. Hon hann inte komponera särskilt mycket och mycket få av hennes verk har hittills funnits i tryck. Därför är vi glada över att nu ha dessa två verk i vår samling. De finns för utlåning och vi hoppas att de ska bidra till att fler upptäcker hennes musik och gör den hörd.

Till sist ett par länkar till musik av Amanda Maier-Röntgen:

Violin Sonata, B-moll 1. Allegro 

Violin Sonata, B-moll 2. Andantino – Allegretto; in poco vivace – Tempo primo

Violin Sonata, B-moll 3. Allegro molto vivace

 

Alla hjärtans dag

Fredag den 14/2 har Valentin namnsdag. Dagen kallas också Valentindagen eller Alla hjärtans dag. Helgonet Sankt Valentin vet man inte mycket om. På Wikipedia kan vi läsa en historia om att Valentin led martyrdöden i Rom på 200-talet. ”Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i – det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på alla hjärtans dag”. På Nordiska museets innehållsrika sida om Alla hjärtans dag framgår att dagen går tillbaka på medeltida vårfester, där flickor och pojkar på lek parades samman inför våren precis som man trodde att fåglar i februari sökte och fann sin partner.

Vi vill bjuda er på en spellista ”Alla hjärtans dag” med några fina kärleksmelodier. Listan börjar med Hugo Alfvén (1872-1960 ) ”Saa tag mit hjerte”. Texten är skriven av Tove Ditlevsen (1917-1976 ). Vi har noterna om du vill sjunga själv. Här sjunger Anne-Sofie Otter till ackompanjemang på piano av Bengt Forsberg och hon fortsätter sen med sången ”Ronde d’amour”av den franska kompositören Cecile Chaminade (1857-1944). Filmen Love story kom 1970 och den franske kompositören Francis Lai (1932-) vann en Oscar och en Golden Globe för ledmotivet till filmen. Rebecca Clarke (1886-1979) är en engelsk tonsättare och violaspelare. Hennes stycke ”I’ll bid my heart be still” är mycket vackert. Daniela Kohonen spelar viola och Holger Bluder ackompanjerar på piano. Här ser du en lista med noter som vi har med Rebecca Clarkes kompositioner.

Barbara Strozzi (1619-1677) publicerade sitt första opus 1644. Hon föddes i Venedig och dog i Padua i Italien. Barbara var en flitig kompositör, sångerska och poet. Först hör vi ”Pensaci ben mio core” med Ensemble Galilei och sen följer sången ”L’Eraclito amoroso” op. 2 framförd av Magdalena Kozená. Christina Högman, sopran och Roland Pöntinen, piano framför sången ”Sie Liebten sich beide” av Clara Schumann (1819-1096). Texten är av Heinrich Heine ( 1797-1856). Läs gärna Christina Högmans bok  Marie och musiken : en berättelse om familjen Schumann.  

I slutet av listan tar vi med några klassiker vad gäller kärlekssånger: ”The man I love” med Billie Holiday med musik av George Gershwin och text av Ira Gershwin och Neil Young med ”Heart of gold” från 1972. Sen följer ”You are everything” med Diana Ross och Marvin Gaye från filmen Våra bästa år (The way we were), en klassisk kärlekshistoria regisserad av Sidney Pollack. Som kärleksparet Kate och Hubbel ser vi  Barbara Streisand och Robert Redford. Filmmusiken vann  två Oscar. Därpå följer en populär bröllopssång – ”Håll mitt hjärta” av Peter Hallström med text av Björn Skifs från 2002. Noterna finns i samlingen Kärlekens sånger. Allra sist två klassiker:  ”Your song” från 1970 med musik av Elton John och text av av Bernie Taupin och ”When a man loves a woman” med Percy Sledge, skriven av Calvin Lewis och Andrew Wright.

Mycket nöje!

 

Gott nytt orkesterår 2014!

 God fortsättning på 2014 önskar vi på orkester- och blåsmusiksamlingen och vill samtidigt slå ett slag för en diger hop nyanlända noter.

Till och börja med, en räcka material för stråkorkester: Sibelius ”Impromptu” efter två pianostycken op. 5, musiken ur TV-serien ”Downton Abbey” av John Lunn, temat ur Led Zeppelins ”Stairway to heaven” (arr. Bob Phillips) samt Michael Jacksons ”Thriller” (arr. Rod Temperton). Till detta ska läggas Mendelssohns körverk ”Hör mein Bitten”, mer känd under den engelska originaltiteln ”Hear my prayer”, som vi har köpt orkesterstämmorna till. Två små konserter sedan; Franz Krommer ”Concertino” för flöjt, oboe och stråkar och ett ”Konzertstück” för piano och orkester av Cécile Chaminade. För blåsorkester kan vi bjuda på Grofés ”Grand Canyon Suite” i arr. av Douglas E. Wagner.

Vi är jätteglada över att kunna erbjuda Frederick Delius vackra cellokonsert och det skirt lyriska intermezzot ”The walk to the paradise garden” ur hans opera ”A village Romeo and Juliet”, arrangerat av Deliusförkämpen och legendariske dirigenten Sir Thomas Beecham. Den unge popstjärnan Justin Bieber, som var 16 år när han publicerade sin självbiografi, hade 2011 en hit med låten ”Born to be somebody” (musik: Diane Warren, arr. Patrick Roszell) som vi nu kan erbjuda för alla hågade stråkorkestrar.

Nästan alla material är inköpta efter förslag från våra låntagare och vi ser gärna att ni fortsätter med den vanan. På återlånande!

Tusentals verk av kvinnliga tonsättare tillgängliga

En inventering av kvinnliga tonsättares verk i Musik- och teaterbibliotekets raritetssamlingar har ingått i Kungl. Musikaliska akademiens stora projekt  Levande musikarv. Förteckningen över noterna till de över 1 000 verk som har hittats finns på bibliotekets webbplats . Här berättar bibliotekarien Johanna Grut, som gjort inventeringen, om sina fynd.

Jag har hittills hittat 73 kvinnliga tonsättare och förtecknat och sorterat deras verk i ett 112 sidor långt dokument. När jag började inventeringen i september 2012 trodde jag att jag skulle kontrollera tre ställen – personarkiven, den så kallade Z-hyllan med autografer (originalhandskrifter) samt noterna som finns i  förteckningen Serie I. Det visade sig dock under arbetets gång att verk tonsatta av kvinnor fanns på hela tjugo olika placeringar i samlingarna, så det märks att biblioteket samlat på sig noter i över 240 år, med många olika sorteringsprinciper och omflyttningar.

Från A till Ö

Bild på titelblad till Elegie av Valborg Aulin

Ibland blir det tydligt även rent typografiskt hur man har värderat kvinnliga tonsättare. Här är titelbladet till en komposition av Valborg Aulin som brodern Tor Aulin endast har transkriberat, ändå har hans namn dubbelt så stora bokstäver.

För att inte missa något namn gick jag från A till Ö och antecknade hur långt jag kommit på ett papper med sex kolumner, en för varje källa: Eva Öhrströms bok Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets Sverige, Pia Schmidts Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800–1935, arkivregistret, Serie I, autografsamlingen i Gäddviken och DigiLellky. Serie I innehåller 6 000 äldre musiktryck och samlingen tillkom i början av 1900-talet som en snabbåtgärd när noterna skulle sorteras på grund av trångboddhet i biblioteket. I förteckningen är tonsättarnas förnamn bara initialer, så det framgår inte där om det är en man eller en kvinna. I Gäddviken, Nacka, finns Musik- och teaterbibliotekets arkivdepå och där finns en autografsamling som tillhört Musik- och teatermuseet. DigiLellky är bibliotekets gamla kortkatalog för noter som är skannad och sökbar på bibliotekets webbplats.

Jag har både hittat sånt som varit bortglömt, felställt eller okatalogiserat (bland annat några verk i en helt okatalogiserad samling som innehåller 4,5 hyllmeter danser och marscher för piano) men jag har tyvärr också upptäckt att fyra verk som har katalogkort saknas på hyllan och är spårlöst försvunna. Dessutom hade hela 70 sånger av misstag blivit osynliga i den digitaliserade kortkatalogen eftersom 100 kort inte var indexerade. Detta hade drabbat tre kvinnor med efternamn på H – Amalia Hjelm, Thecla Hjort och Emelie Holmberg – som nu åter är sökbara i DigiLellky och inlagda i inventeringen.

Operor, kantater och tillfällighetskompositioner

Bland verken i inventeringen finns bland annat två operor (Fritiofs saga av Elfrida Andrée och I Firenze av Helena Munktell), en operett (Skatten av Helfrid Lambert), två sagospel (Kung Balbunga i Vajavunga av Märta Tham och Skogsstämning av Alice Tegnér), fyra stråkkvartetter, ett 30-tal kantater och några större körverk, men det absolut vanligaste är pianostycken och sånger med pianoackompanjemang.

Somligt är tillfällighetskompositioner, tillkomna av vitt skilda anledningar, till exempel Sång till hennes kongl. höghet Sophia Hertiginna af Östergötland vid dess landstigning den 19 juni 1857 av Constance Brandh och Festmarsch i anledning af ett nyförvärfvadt paraply (fyrhändigt piano) av Valborg Lundberg. Det finns också 15 vaggsånger som jag gärna skulle se i en fin specialutgåva.

Upp ur glömskan

Verken är i de flesta fall sorterade först på besättning, sedan i bokstavsordning på titel så att man snabbt ser alla pianostycken för sig, sånger för sig och så vidare. Både titel och textbörjan finns med, i de fall där de skiljer sig åt, och textförfattarens namn där det framgår.

Jag har hittat levnadsår på (så gott som) samtliga kvinnor, ibland hämtade från kortkatalogen Svenskt musikhistoriskt arkivs biografiska index som finns på biblioteket. Åtta av tonsättarna har avlidit för mindre än 70 år sedan och är fortfarande upphovsrättsligt skyddade, och detta är angivet i förteckningen.

Bild på noter i autograf

Ett roligt exempel ur inventeringen: Automobilgalopp av Lotten af Edholm (1839-1930), hovdam hos änkedrottning Josephine. I det tillhörande brevet står verkets tillkomsthistoria – Hertiginnan av Dalarne hade önskat sig en sådan komposition men då hovdamen sökt förgäves i musikhandeln komponerade hon stycket själv.

Den äldsta tonsättaren, Stephanie Genlis, föddes 1746 och den senast aktiva som biblioteket har något raritetsmaterial från är Carin Malmlöf Forssling, 1916–2006. För alla tonsättare där det funnits uppgift om flicknamn och efternamn som gift (både första och andra gången för vissa) står båda med.

Nästa steg

Steg två i projektet är att utvalda verk Libris-katalogiseras, skannas och blir nedladdningsbara, så att det blir ännu enklare att få tillgång till noterna. För att underlätta detta steg har jag i en särskild kolumn noterat vilka verk som redan är skannade och på de resterande angivit antal sidor.

Det har varit ett mycket intressant och lärorikt projekt och jag hoppas att inventeringen kan hjälpa till att lyfta upp all den här fina musiken i ljuset, upp ur glömskan och ur könsdiskrimineringens mörker.

Förteckningen finns i låneexpeditionen (blädder-ex) och på Musik- och teaterbibliotekets webbplats. Noterna kan man låna eller beställa kopior av genom att kontakta låneexpeditionen.

Läs mer om jämställdhetsstödet från Musikverket som möjliggjorde detta projekt.

 

En skattkista med noter

Svenska operaarior finns nu att låna på Musik- och teaterbiblioteket. Det är en notantologi i fyra band för olika röstlägen. Den innehåller arior utskrivna för röst och piano ur svenska operor. I höstas presenterades antologin på Kungliga Operan i Stockholm:

En skattkista med noter
I Guldfoajén, Kungliga operan i Stockholm, presenterade projektledare Ann-Christin Biel Svensk musiks stora satsning på en antologi med operaarior.

– Ledorden har varit att synliggöra det konstnärliga kulturarvet och att få det att klinga.

Anders Wiklund berättar att fyra personer har ingått i repertoargruppen däribland han själv. De andra är Carin Bartosch Edström, Dorothy Irving och Kjell Ingebretsen.

– Antologin vill spegla den svenska operarepertoaren från 1874 till 2009. Att den börjar med år 1874 beror på att operan Den bergtagna av Ivar Hallström hade urpremiär då och den räknas som startpunkt för den moderna svenska operan. Projektet startade 2006 och vi spelade och sjöng oss igenom den svenska operarepertoaren och vi hittade mycket bra musik. En glad överraskning var att Kurt Atterberg gjort så fin musikdramatik som låter som en blandning mellan Strauss och Puccini.

Svenska Operaarior
147 arior ur 89 operor
Syftet med projektet är att locka till framföranden av den svenska operaskatten. Antologin Svenska operaarior 1874-2009 är i fyra band för sopran, mezzosopran/alt, tenor och baryton/bas, för sång och pianoackompanjemang och innehållersammanlagt 147 arior ur 89 operor av 54 svenska tonsättare. Några av de tonsättare som finns representerade är Helena Munktell, Elfrida Andrée, Karl-Birger Blomdahl, Jonas Forssell, Gunnar de Frumerie, Hans Gefors, Thomas Jennefelt, Lars-Erik Larsson, Paula af Malmborg Ward, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström, Wilhelm Stenhammar och, Lars Johan Werle.

Konsert med operaelever
Sen följde en konsert med sångare från Operahögskolans som framförde arior ur antologin till pianoackompanjemang av Magnus Svensson. Sångare var Maria Demérus sopran, Conny Thimander tenor, Frida Österberg mezzosopran och Thomas Sepp baryton. De sjöng arior av Ivar Hallström, Karl-Birger Blomdahl, Sven-David Sandström, Ture Rangström, Karin Rehnqivst, Klas Torstensson och Hans Gefors.

Vad då – operaskatt?
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett tacktal.

– Budgetpropositionen är just inlämnad och litteraturutredningen är på gång. Jag tror att jag har koll på det mesta. Men när jag plötsligt såg en rubrik ”Operaskatt kommer i oktober” blev jag alldeles kall. Vad då – operaskatt? Sen förstod jag att det handlar om att göra kulturarvet tillgängligt. Jag är nog lite yrkesskadad. En våra prioriteringar i alliansregeringen handlar just om kulturarvet – att det ska bevaras, användas och utvecklas. Och det precis detta som denna antologi handlar om. Från Kulturdepartementets sida är vi glada för att vi har kunnat bidra med en del av det arbete som bland annat Musikaliska akademien gör och som handlar om att lyfta fram kvinnliga tonsättare. Det tycker jag är väldigt viktigt. [Musikbiblioteksnytt återkommer om det].

Hon slutar sitt tal med att citera som ett barn på operaverkstaden i Malmö som fick frågan vad opera är ”det är när man sticker kniven i nån och det kommer musik i stället för blod.”

Gustaf Bergel, verksamhetschef på Svensk musik, avslutade med att tacka alla medverkande och erbjuda publiken en gåva i form av en cd med ariorna från konserten.

Texten är tidigare publicerad i Musikbiblioteksnytt 2012 nummer 4

Nyförvärv – orkesternoter

Lite nya orkester- och kammarmusikverk av kvinnliga tonsättare:

IMG_3562

Beach, Amy: Symfoni nr 2 e-moll ”Gaelic”

Boulanger, Lili: Pour les funérailles d’un soldat. För baryton, blandad kör och orkester

Boulanger, Lili: Pie Jesu. För hög röst, stråkkvartett, orgel och harpa

Chaminade, Cécile: Concertino. För flöjt och orkester

Farrenc, Louise: Sextett c-moll. För piano och blåskvintett

… och av några manliga tonsättare:

IMG_3621

Anderson, Leroy: Sleigh ride

Lennon, John m fl: The best of Beatles. Got to get you into my life ; When I’m sixty-four ; Michelle ; Get back

Lennon, John m fl: Beatles medley. Eleanor Rigby ; Yesterday ; Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band ; When I’m sixty-four

Martinu, Bohuslav: Serenad nr 1. För klarinett, horn, violin (3) och viola

Rachmaninov, Sergej: Symfoni nr. 2 e-moll

Stravinsky, Igor: Eldfågeln. Svit från baletten (1919)