Nedslag i verksamheten, del 2

Tidigare, i föregående avsnitt: ”- Oj, oj, oj, den här boken ska ju till Surahammars bibliotek. Hur ska det här gå till; behöver de komma ända från Surahammar för att hämta den då (pust, stön)?”

Nej, lugn, det behöver de inte eftersom boken är beställd som ett fjärrlån och det är om denna viktiga del av bibliotekets verksamhet som dagens avsnitt av ”Nedslag” ska handla. Fjärrlåneverksamheten är verkligen fundamental eftersom det är genom den som vårt bibliotek blir ett bibliotek för hela Sverige. Rent praktiskt går det till så att man som låntagare går in i något av rikets folkbibliotek, från Gislövs läge i söder till Karesuando i norr, och frågar efter det man önskar, till exempel en biografi om David Bowie. Bibliotekarien i exemplet Surahammar konstaterar snart de inte har någonting om honom men att det ju finns flera böcker på biblioteket X, förkortningen för Musik- och teaterbiblioteket i Libris databas. Genom funktionen ”Libris fjärrlån” gör vår västmanländske kollega en beställning som går direkt till vårt bibliotek och denna expedieras tillsammans med alla andra fjärrlånebeställning en gång om dagen, närmare bestämt mellan kl 9-10, då tjänstgörande telefonsvarar-bibliotekarien i låneexpeditionen tar fram och skriver ut dagens skörd.

David går igenom dagens fjärrlån

David går igenom dagens fjärrlån

Beställningarna går sedan vidare till magasin 4 ett par våningar ner där kollegan Mattias så småningom tar hand om dem och plockar fram, lånar ut och skickar iväg med posten. Ibland rör det sig om tidskrifter eller andra ”former” som inte är till utlån och då görs det en kopia, i vissa fall kan vi skicka en PDF-fil om det är bråttom och copyrightreglerna tillåter det. Oavsett hantering ska det inte behöva ta mer än ett par dagar förrän vår ivrige låntagare i Surahammar fysiskt ska kunna hålla om sin beställda Bowie-biografi och detta utan någon extra kostnad. Möjligtvis kan det lokala folkbiblioteket ta ut en smärre serviceavgift för sin insats.

Fjärrlånesamarbetet som system är en något mer komplicerad historia där de bibliotek som lånar ut mer än de lånar in får en årlig ekonomisk kompensation från staten. Servicen gäller också våra nordiska grannländer men det går bra att fjärrlåna från oss även från biblioteket i Kuala Lumpur eller andra utomnordiska bibliotek.

Mattias har tagit fram några fjärrlån från magasinen

Som specialbibliotek för musik, teater och dans i Sverige är det naturligtvis mestadels vi som får förfrågningar och lånar ut men det händer ju ibland att vi inte har det efterfrågade och då får vi vända blickarna utåt, mot övriga Sverige och världen. En sådan förfrågan kan ske via mejl eller via vårt fjärrlåneformulär på hemsidan men kanske oftast vid personlig kontakt med en bibliotekarie, då denna har konstaterat att det efterfrågade inte finns på biblioteket. Inlånen rör sig ofta om lite mer svårfunna alster som gärna väcker den slumrande detektiv som bor i varje bibliotekarie. Jag som har hand om denna uppgift börjar alltid med att försöka spåra materialet hos våra nordiska grannländer, men om det inte ger resultat utvidgas sökandet till Europa och världen därutöver. Det finns några ”kollektiva” databaser att leta i men sökandet handlar mycket om att man både hittar det man söker och att det troligtvis går att låna från biblioteket där det finns. Om jag har hittat det eftersökta skriver jag ett kort och vänligt mejl, helst på landets eget språk, till ”fyndplatsen” och inväntar sedan andäktigt ett svar. Beredvilligheten att hjälpa är stor och oftast kan vi låna in eller åtminstone få en kopia av det eftersökta materialet, ibland utan kostnad men i regel för en blygsam summa. Det är en stimulerande uppgift att pyssla med fjärrinlån; man upplever hur vi som bibliotek är en del av ett större sammanhang och att tillgängligheten faktiskt är global.

Inlan