Nu är nyförvärvslistan med Dans- och teaterlitteratur 2012 sammanställd, och finns tillgänglig på bibliotekets och Statens musikverks hemsida.
Listan är i år en smula längre än vanligt då den förutom nyförvärv också innehåller böckerna ur Giacomo Oreglias samling vilken han donerade till dåvarande Sveriges teatermusem; detta är böcker som nu äntligen finns tillgängliga i online-katalogen. En stor del av dessa utgörs av italiensk Commedia dell’arte och karnevalslitteratur.
Svenska operaarior finns nu att låna på Musik- och teaterbiblioteket. Det är en notantologi i fyra band för olika röstlägen. Den innehåller arior utskrivna för röst och piano ur svenska operor. I höstas presenterades antologin på Kungliga Operan i Stockholm:
En skattkista med noter
I Guldfoajén, Kungliga operan i Stockholm, presenterade projektledare Ann-Christin Biel Svensk musiks stora satsning på en antologi med operaarior.
– Ledorden har varit att synliggöra det konstnärliga kulturarvet och att få det att klinga.
Anders Wiklund berättar att fyra personer har ingått i repertoargruppen däribland han själv. De andra är Carin Bartosch Edström, Dorothy Irving och Kjell Ingebretsen.
– Antologin vill spegla den svenska operarepertoaren från 1874 till 2009. Att den börjar med år 1874 beror på att operan Den bergtagna av Ivar Hallström hade urpremiär då och den räknas som startpunkt för den moderna svenska operan. Projektet startade 2006 och vi spelade och sjöng oss igenom den svenska operarepertoaren och vi hittade mycket bra musik. En glad överraskning var att Kurt Atterberg gjort så fin musikdramatik som låter som en blandning mellan Strauss och Puccini.
147 arior ur 89 operor
Syftet med projektet är att locka till framföranden av den svenska operaskatten. Antologin Svenska operaarior 1874-2009 är i fyra band för sopran, mezzosopran/alt, tenor och baryton/bas, för sång och pianoackompanjemang och innehållersammanlagt 147 arior ur 89 operor av 54 svenska tonsättare. Några av de tonsättare som finns representerade är Helena Munktell, Elfrida Andrée, Karl-Birger Blomdahl, Jonas Forssell, Gunnar de Frumerie, Hans Gefors, Thomas Jennefelt, Lars-Erik Larsson, Paula af Malmborg Ward, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström, Wilhelm Stenhammar och, Lars Johan Werle.
Konsert med operaelever
Sen följde en konsert med sångare från Operahögskolans som framförde arior ur antologin till pianoackompanjemang av Magnus Svensson. Sångare var Maria Demérus sopran, Conny Thimander tenor, Frida Österberg mezzosopran och Thomas Sepp baryton. De sjöng arior av Ivar Hallström, Karl-Birger Blomdahl, Sven-David Sandström, Ture Rangström, Karin Rehnqivst, Klas Torstensson och Hans Gefors.
Vad då – operaskatt?
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett tacktal.
– Budgetpropositionen är just inlämnad och litteraturutredningen är på gång. Jag tror att jag har koll på det mesta. Men när jag plötsligt såg en rubrik ”Operaskatt kommer i oktober” blev jag alldeles kall. Vad då – operaskatt? Sen förstod jag att det handlar om att göra kulturarvet tillgängligt. Jag är nog lite yrkesskadad. En våra prioriteringar i alliansregeringen handlar just om kulturarvet – att det ska bevaras, användas och utvecklas. Och det precis detta som denna antologi handlar om. Från Kulturdepartementets sida är vi glada för att vi har kunnat bidra med en del av det arbete som bland annat Musikaliska akademien gör och som handlar om att lyfta fram kvinnliga tonsättare. Det tycker jag är väldigt viktigt. [Musikbiblioteksnytt återkommer om det].
Hon slutar sitt tal med att citera som ett barn på operaverkstaden i Malmö som fick frågan vad opera är ”det är när man sticker kniven i nån och det kommer musik i stället för blod.”
Gustaf Bergel, verksamhetschef på Svensk musik, avslutade med att tacka alla medverkande och erbjuda publiken en gåva i form av en cd med ariorna från konserten.
Texten är tidigare publicerad i Musikbiblioteksnytt 2012 nummer 4
Musik- och teaterbiblioteket har i dagarna avslutat ett samarbetsprojekt med Kungl. Musikaliska akademien, Kvinnliga tonsättare i Sverige : bevarande och tillgängliggörande av ett kulturarv. En förteckning över verk av kvinnliga tonsättare i Musik- och teaterbibliotekets samlingar har sammanställts av Johanna Grut och som finns att tillgå på bibliotekets webbplats. Förteckningen innehåller verk av 75 kvinnor. Här finns alla genrer representerade: populärmusik, barnsånger, romanser, körsånger, kammarmusik och verk för orkester.
Laura Netzel (ur Svensk musiktidning, 1897, s. 88)
En av de tonsättare som finns representerad med många verk, både i tryck och i handskrift, är Laura Netzel (1839–1927). Förutom en stor del av hennes produktion har biblioteket även ett minnesalbum och en klippbok i sina samlingar.
Netzel var utbildad pianist, men hade även studerat sång för Julius Günther och var en av Wilhelm Heintzes elever i komposition. Hon var känd som kompositör under pseudonymen Lago (även N.Lago). Hennes verk utgavs inte bara i Sverige utan även i Tyskland och Frankrike. Bland hennes kompositioner finns körverk, kantater, kammarmusik och musik för orkester, bland annat en pianokonsert.
Hennes minnesalbum innehåller korta hälsningar, små musikstycken och några små konstverk bl.a. en gouache av August Malmström (1829–1901). Här finns hälsningar från hennes lärare i Paris, den kände organisten Charles-Marie Widor, från operasångerskan Pauline Viardot, violinisten Wilma Neruda och de svenska tonsättarna Adolf Fredrik Lindblad och Ivar Hallström.
August Malmströms bild i minnesboken.
Laura Netzels klippbok innehåller recensioner av konserter där hennes verk har framförts, och av konserter där hon själv framförde egna verk. Klippen är från perioden 1891 till 1911; huvudsakligen är de tagna från franska tidningar och tidskrifter, men det finns även klipp från tyska, spanska, engelska och rumänska tidningar. Under åren 1891–1906 arrangerade Netzel så kallade folkkonserter i Stockholm Dessa finns omtalade bland annat i ett klipp från The Musical Courier (New York), 1905. I ett av de sista klippen i samlingen skriver den franska musikforskaren Eugène Borrel om de svårigheter Netzel har mött (réparties d’une façon trop inégale et souvent injuste) och att en man skulle ha fått ett helt annat bemötande än vad hon fick.
/Veslemöy Heintz, överbibliotekarie