Urban Turban & Shamim Naghedi: Paradis

Men varför svensk 60-talsschlager och varför på persiska? Det korta svaret på den andra frågan är ren och skär leklust i kombination med ödet. ”Texterna kunde lika gärna ha blivit översatta till vilket språk som helst”, menar Peter Bryngelsson. Att det blev just persiska beror på mötet med de två iranska sångerskorna Safoura Safavi och Shamim Naghedi som också är de som har översatt texterna.

Den musikaliska bakgrunden är mer komplex. Född som han är på 1950-talet kommer Peter Bryngelsson ihåg 60-talets schlagrar från uppväxten i Vetlanda. Där ekade Sånt är livet eller Lyckliga gatan ur tratthögtalarna på den lokala speedwaybanan. Senare blev det rockmusik.
Rocken ledde till grupper som Ragnarök och därefter till Urban Turban, som från dag ett har varit en lustfylld lek med gränslösa tankar om rytm, melodi och instrument. Men gruppens musik har också varit ett sätt att rasera musikaliska hierarkier och tvärsäkra gränser – mellan olika sorters musik och människor.

Ett uppdrag för Urban Turban att göra två blueslåtar på vevlira till världsutställningen i Sevilla 1993 föll sensationellt väl ut. I kölvattnet dammsög Peter Bryngelsson musikaffärer på udda instrument att smaksätta blues och rock med. Där och då blev han ”trollbunden av de orientaliska instrumenten cumbuz, saz och oud”. Denna förtrollning ledde till samarbeten med turkiska, irakiska och persiska musiker och många kulturkollisioner: ”Bara en sån sak som att räkna in en låt i stadig fyrtakt kunde vara ett bryderi!”

Ett parallellt spår för Urban Turban var ett omfattande samarbete med 60-talets stora schlagersångare Carli Tornehave. Ytterligare ett spår ledde till ett projekt där sångarna Claes Jansson, Louise Hoffsten och Pelle Lindström gjorde Ray Charles-låtar till komp av en marockansk slagverksensemble. En omvälvande händelse i karriären var turnén till Palestina 1998.
I den vevan föddes en ny idé. Varför inte ta ett steg till? Varför inte översätta schlagrar från 1960-talet och ge dem en helt ny tondräkt? Om inte av andra skäl så för att utmana föreställningen om det genuint svenska.

Men halvvägs in i projektet kom annat emellan och inspelningarna hamnade på Svenskt visarkiv – där de kunnat bli bortglömda. Men en dag tidigt 2016 hittade Dan Lundberg, producent och chef för arkiv och bibliotek på Musikverket, bandet med inspelningarna. Det han hörde var inte hyllvärmare utan ett sällsynt lyckat möte mellan svensk populärmusik och persiska klanger och texter, ett lysande bevis på att nyfikenhet och öppenhet är och förblir två av konstens viktigaste drivkrafter. Det här måste bli en skiva och nå publiken!

Här på Paradis finns tolv låtar som alla är valda för att de går att transformera. Rytmen har ofta fått sig en knuff österut och melodierna är lätt böjda.

År 2017 står världen i brand. Mörka krafter är på framåtmarsch. Palmyra, Mosul, Aleppo är förvandlade till grus. Flyktingkatastrofen ett faktum. Med det som fond går musiken på Paradis från musikalisk lek till ett allvar som ifrågasätter grumliga föreställningar om vad som är svenskt.
För svensk-iranska sångerskan Shamim Naghedi som flytt ”ett liv i helvetet” är musiken ett sätt att sammanföra svenskarna med flyktingarna, att få olika grupper att förstå varandra och inse att likheterna är större än skillnaderna.