Supertraditionellt Material

Supertraditionellt Material är ett urval av musik från Caprice Records gedigna katalog, kurerat av oss och utgivet i samarbete med skivbolaget Supertraditional. En katalog som i sig bygger på många människors vilja att arkivera, bevara, spela in och sprida människors musik.

Genom att gå igenom katalogen och ta oss friheten att välja vad som ska hamna under kategorin Supertraditionellt Material så går vi i många folkmusikaliska generationers fotspår – att forma historien handlar alltid om ett urval utifrån både ens egna och tidens preferenser.
I vårt gemensamma arbete har vi arbetat mycket med musiken som kommer från fäbodvallarna – matriarkaten som under hundratals år formade den svenska bondehistorien med både sitt handgripliga arbete med djuren, men också med sin musik som fortfarande berör en rakt in i hjärtat. Att vi valt att börja och sluta Supertraditionellt Material med just vallåtsmusik – en inspelning med Tjugmyr Maria från första halvan av 1900-talet och en inspelning från Djuptjärn från slutet på 1900-talet – blir på så sätt en tydlig inramning och manifest för vår, Sara och Samanthas, agenda för hur vi väljer ur historien.

Genom Supertraditionellt Material gör vi inte anspråk på att teckna en helhetsbild på folkmusikhistorien. Vi har istället låtit magkänslan, gåshuden och den konstnärliga feelingen få vara till grund för urvalet. Det ska vara en njutning att få ta del av Supertraditionellt Material, som sen förhoppningsvis öppnar upp för vidare utforskande i det gedigna arv av musik som vi kallar tradition.

Musiken vi valt speglar vår tanke om folkmusikens två bärande pelare: samtalet och hjärtslaget. Samtalet möter vi i vallåtsmusiken, i den sirliga improvisationen och oväntade krumbukterna såsom i Karin Edwards kända kulning. I hjärtslagen hittar vi musiken med puls; dansmusiken. Låtarna som, likt ostoppbara tåg, köttar på och aldrig bryter pulsen. Det eviga hjärtslaget är grunden i funktionen, i livet. Och pulsen tillåter inte stagnation, alltid vidare men med minnet av slaget, steget, pulsen som var innan. Pulsen blir kittet i det också tajta samspelet som vi finner i Supertraditionellt Material – både mellan Gössa Anna och Gössa Anders, far och dotter från Orsa, men också i Mats Edéns och Leif Stinnerboms värmländska Jössehäradspolska.

Människans behov av att krusa ut det absolut vardagliga och heliga är ett spår som vi också hittar i Supertraditionellt Material. Vi hör Dansar Edward från Malung som sjunger en blåtonig variant av psalmen Kvällen stundar, som genom hundratals år av röster vävts ut till var och ens behov av att få sjunga om det heliga, på sitt sätt. Men vi hör också enkla vaggvisor sjungas av Margit Karlsson, rakt av jätteenkelt och samtidigt storslaget.

Och just blåtonerna går som en röd tråd genom Supertraditionellt Material. Som i Frifot och Vickes Johan Perssons musik, som indirekt blir ett musikaliskt motstånd. Med moderniteten har vi inordnat allt från människor, arter och toner in i givna system. Men det finns alltid saker som faller mellan kategorierna, som utmanar dikotomier och givna regler. Blåtonerna kommer alltid bråka med den västerländska idén om tonsäkerhet.

Som en regelbrytare hittar vi Salve Regina, en urgammal Maria-hymn. Och vi har valt att ha den med för att det finns något i melodispråket som ändå hör samman med vallåtsmusikens böljande och pulslösa. Att i arbete och klang uppnå något högre.

Supertraditionellt Material blir skivbolaget Supertraditionals första släpp och blir en stabil grund att stå på för att fortsätta vår utgivning med samtida folkmusik. Det är härifrån vi kommer och nu är vi fria att fara vart vi vill.

Sara Parkman & Samantha Ohlanders