Music from Turkey

The Sameyda Ensemble, Nejat Buhara, Yalçın Özsoy, Kutsi Ergüner, Ahmed Hatipoğlu, Arif Biçer, Ergün Balcı, Ahmet Meral, Hüseyin Gül, Saffet Genç, Kazım Demir, Fahri Koç, Aşık Daimi, Radio Ankara Folk Music Ensemble

I Caprice Records serie Music from återutger vi det album som i original hette Turkisk musik (CAP 1087), nu för första gången som CD/Digitalt album. Turkisk musik spelades under 1973 in av den legendariska musiketnologen och skivproducenten Deben Bhattacharya.

Music from Turkey ger en översiktlig presentation av turkisk musik. Här finns den traditionella musiken – både folkmusik och klassisk musik – men också populärmusik med influenser från västerländsk, indisk och nordafrikansk kultur. Precis som originalutgåvan och andra volymer i serien åtföljs musiken av ett digert textmaterial, skrivet av Krister Malm (1973), Dan Lundberg, Viveka Hellström och Fikret Çeşmeli (2016). Texthäftet beskriver relationen mellan Islam och musiken, mellan stad och land, mellan folk- och konstmusik. Vi får lära oss om de typiska turkiska instrumenten och om de många olika typer av turkisk musik de skapar. Texterna innehåller också beskrivningar av de 23 spåren på albumet. Förutom albumet Turkisk musik innehåller Music from Turkey ett helt album med den i Sverige på 80-talet aktiva turkiska gruppen Sameyda (i original på skivetiketten Origo). Tack vare producenten och inspelningsteknikern Tomas Gabrielsson har vi kunnat addera detta fina material.


Det ottomanska turkiska väldet byggdes upp från 1300-talet av ottomanerna, turkiska härskare med ursprung i Centralasien. Detta rike var fram till första världskriget en stormakt. När det efter första världskrigets slut föll samman blev det moderna Turkiet en av de nya stater som uppstod.

Det ottomanska riket omfattade många etniska grupper och religioner. Den dominerande religionen var islam. Mycket av samhällslivet kretsade kring islam och dess olika levnadsregler. Det fanns inte någon skillnad mellan världslig och andlig makt som i Europa (stat–kyrka, adel–präster). Regenten, sultanen, var både politisk och religiös ledare. När den moderna turkiska republiken grundades 1923 strök man den paragraf i konstitutionen som påbjöd islam som rikets officiella religion, men givetvis kan man inte sudda ut ett kulturmönster genom att stryka en paragraf. Islamska livsmönster dominerar fortfarande den turkiska landsbygden, det vill säga 2/3 av befolkningen, medan de försvagats och blandats med andra vanor och värderingar i tätorterna.

Många muslimska riktningar har en restriktiv hållning till musik som utövas för njutningens skull. Musiken ses som att starkt påverkansmedel som bör vara en tjänare till och ett språkrör för det religiösa budskapet. Följaktligen fördömdes många former av musik också av de ortodoxa islamska ledarna. Ezan, de islamska böneropen, och recitation av Koranen, ansåg man inte vara musik och de var alltså tillåtna. Denna inställning förde med sig att mycken musikalisk skaparkraft lades ned på ezan och koranrecitation, som utvecklades till intrikata musikformer inom religionens och den praktiska funktionens gränser. När islam spreds över Mindre Asien fanns redan en mängd musikaliska traditioner i området, delvis knutna till olika religioner. Många islamska ledare förbjöd visserligen musik och dans, men islam kunde tydligen inte ersätta musikens och dansens funktion för individ och grupper. Traditionella konst- och folkmusikformer levde kvar jämsides med den nya religionen.

1900-talet i Turkiet präglades av ett alltmer ökat inflytande från Europa och på senare år från USA på alla områden. På musikens område började den utvecklingen redan på 1820-talet, då den italienska musikern Giuseppe Donizetti (1788–1856, äldre bror till den mer kände Gaetano Donizetti) inkallades som ledare för den musikskola sultanerna och dervischerna hade i seraljen i Konstantinopel. När den moderna turkiska republiken grundades och Kemal Atatürk kom till makten på 1920-talet, började europeiseringen av musiklivet på allvar. Man skapade en europeisk opera, europeiska symfoniorkestrar växte upp i alla större städer, musiker och tonsättare med europeisk utbildning uppmuntrades. I Ankara grundades ett musikkonservatorium där bland andra den tyske tonsättaren Paul Hindemith undervisade. Alla lärare fick utbildning i europeisk musik och all undervisning i turkisk musik upphörde i skolorna. I skolan sjöngs tyska sånger med turkiska texter, precis som man i svenska skolor i stor utsträckning sjungit tyska skolsånger med svenska texter. Med start omkring 1970-talet har detta förändrats och dagen skolmusik innehåller såväl turkisk som internationell repertoar.

Musikgruppen Sameyda

Sångerskan Sevinç Uygur skapade gruppen och var dess självklara ledare. Det var också hon som förmedlade gruppens repertoar, som hon till stor del hämtade från den turkiska radions folkmusikorkester, en sorts moderna versioner av folkliga sånger, med starka melodier och rytmer. Flera av texterna är av lättsam karaktär, uppbyggda kring rim och ramsor och med kärlek som genomgående tema. Gruppnamnet är en sammansättning, bildat av stavelser från några av de traditionella instrument som spelas i gruppen: stränginstrumentet saz, blåsinstrumentet mey och stortrumman davul. Gruppens medlemmar trakterar flera instrument.

Musikgruppen Sameyda bestod av sex framstående turkiska musiker, alla bosatta i Sverige då skivan Düğün Kına Ve Ask Türküleri gavs ut 1985.

Medlemmar:
Ziya Aytekin – mey, tulum, sipsi, zil
Ahmet Tekbilek – saz, bendir, cura, gayda
Faik Karagöz – davul, darbouka
Cengiz Tümer – târ, bağlama
Sevinç Uygur – sång
Mehmet Öncü – Kabak kemane

Läs mer
Visa spårlista

    • 1.
      Evlerinde makine Musik: Traditional

    • 2.
      Giresun kol havası Musik: Traditional

    • 3.
      Improvisation on the cura Musik: Traditional

    • 4.
      Improvisation and zeybek on the kabak kemāne Musik: Traditional

    • 5.
      Dervish music: Improvisation on the ney - Bu aklı fikr ile - Gelin Allah diyelim - Zikir Musik: Traditional

    • 6.
      Dances from Antep Musik: Traditional

    • 7.
      Military Music Musik: Traditional

    • 8.
      Songs and dances from Karadeniz Musik: Traditional

    • 9.
      A dance from Erzurum, Köroğlu bar Musik: Traditional

    • 10.
      Folk tune on the bağlama Musik: Traditional

    • 11.
      Allı turnam Musik: Traditional

    • 12.
      Karanfil destre gider (Carnations in a Bouquet) Musik: Traditional

    • 13.
      Değırmenci (The Wheat Miller) Musik: Traditional

    • 14.
      Bu bağda dolanırsan (Wandering in this Garden) Musik: Traditional

    • 15.
      Odana serdim halı (The Carpet in the Room) Musik: Traditional

    • 16.
      Sarı kız (The Blonde Girl) Musik: Traditional

    • 17.
      Mani (Chant) Musik: Traditional

    • 18.
      Şu dağların yukseğine (To Summit the Top of the Mountains) Musik: Traditional

    • 19.
      Geceler uykusuz (Sleepless Nights) Musik: Traditional

    • 20.
      Seyyah olup şu alemi gezerim (I Wander Days and Nights) Musik: Traditional

    • 21.
      Enstrumental tulum ve gayda konusuyor (Improvisation on Turkish and Bulgarian bagpipes) Musik: Traditional

    • 22.
      Ayna ayna ellere (The Mirror) Musik: Traditional

    • 23.
      Yüksek yüksek tepelere (Beyond the High Hills) Musik: Traditional

  • Total speltid
CD/digital // CAP 21878 // Music from ... // Folk/Världsmusik // Releasedatum: 24 april, 2019