Russian Songs and Gypsy Romances

Den romska musiken i Ryssland har en mycket stark tradition. Så länge livegenskapen existerade var många romer knutna till godsen, men det innebar inte nödvändigtvis att de inte kunde utöva sin musikkultur. Det var inte ovanligt i Ryssland att kulturellt intresserade godsägare lät bygga egna teatrar på godsen och höll livegna teatersällskap. Vid mitten av 1800-talet skapade greve Aleksej Grigorjevitj Orlov på sitt god en kör bestående av livegna romer, som vann stor ryktbarhet. Tsar Alexander II upphävde livegenskapen 1861, och många romer flyttade till Moskva, som under följande årtionden blev ett centrum för den romska musiken.

Romerna sjöng till fiol och en mollstämd, sjusträngad gitarr, på ett speciellt, lidelsefullt sångsätt, men repertoaren bestod till största delen av ryska folkvisor sjungna på ryska. Det var inte bara den stora publiken som fascinerades av den romska musiken, utan också poeterna. Den store poeten Aleksandr Pusjkin (1799-1837) var helt betagen av de romska romanserna och visorna, och Fjodor Dostojevksijs nära vän, kritikern och poeten Apollon Grigorjev (1822-1864), drev runt på kaféerna och krogarna i Moskva med gitarren under armen och sjöng i vänners lag sina egna ”romska visor” (en av dem finns med på detta album, ”O tala ändå du med mig”). Det skapades nämligen en helt ny poetisk genre under inflytande av den romska musiken – dikter av ”romsk romanstyp”. Poeterna skrev själva dikter på romska teman.

Apollon Grigorjev var bara en av många; de kanske mest kända diktarna som skrev i denna genre var Afanasij Fet (1820-1892), och senare, symbolismens store poet Aleksandr Blok (1880-1921). I en Bloks dikter kan vi läsa:
Men från spegelns djup du kastade mig en blick
Och din blick ropade: ”Ta, om du kan!”
Med halsbandet klirrande, dansade en romsk kvinna
och skrek om kärlek tills soluppgången.

Dikten heter På restaurangen och ”utspelar sig” på den kända restaurangen Villa Rodé i Sankt Petersburg. Men förebilden kunde lika gärna ha varit någon av de två romska restauranger som öppnades i Moskva på 1880-talet, Strelna och Yar, av vilka den senare har blivit klassisk. Båda restaurangerna låg en bit utanför Moskvas centrum, i Petersparken, och öppnade sent på kvällen. Hit for man i trespann (trojka) efter teaterföreställningarna för att till gryningstimmarna höra på t.ex. Varja Panina (1872-1911), den ryska romska musikens stora namn, som i mer än tio år sjöng på Yar. Panina hade en mörk sammetsröst (den finns bevarad på skiva) som betvingade åhörarna – till hennes stora beundrare hörde just Aleksandr Blok, men också Lev Tolstoj och Anton Tjechov.

Under 1870- och 80-talen befann sig Moskva i något som bara kan beskrivas som ett ”rus” efter romsk kultur, och enligt samtida vittnen dominerade den romska musiken vid denna tid över all annan musik, inklusive den italienska operan. Det är något av den här entusiasmen som musiken på detta album vill bidra till att förmedla.

Inspelningen gjordes i Sveriges Radios Studio 2 i Stockholm, 27 & 31 oktober samt 3 november 1980.
Arrangemang: Oleg Gotskosik
Producent och tekniker: Olle Bolander
Omslagsfoto: Bengt Jangfeldt
Grafisk form: Ulf Andersson