Christer Landergren

Fotografen Christer Landergren (1941–2006) skildrade den svenska jazzscenen under fyra decennier. Hans fotografier är en viktig dokumentation av en av 1900-talets mest inflytelserika musikformer.

2006 donerade Christer Landergren hela sitt bildarkiv till Svenskt visarkiv. Förutom många tusen papperskopior innehåller arkivet cirka 150 000 negativ. Här finns foton av det stora flertalet jazzmusiker som spelade i Sverige under den tid Landergren var verksam, bland andra Duke Ellington, Sheila Jordan, Ornette Coleman, Ernestine Anderson, Nannie Porres, Big Mama Thornton, Archie Shepp, Don Cherry, Bernt Rosengren, Börje Fredriksson, Monica Zetterlund, Bengt Hallberg.

Utbildade sig på Fotoskolan

Christer Landergrens stora jazzintresse grundlades i de tidiga tonåren och han har själv berättat om ett avgörande biobesök i början av 1950-talet då han såg filmen New Orleans med jazzmusikern Louis Armstrong och sångerskan Billie Holiday. Därefter kom jazzen att bli en livslång passion.

Landergren hade redan fotograferat en del då han sökte in på Fotoskolan i Stockholm 1964. Han blev antagen till skolan som då leddes av den berömda fotografen Christer Strömholm (1918–2002). Efter tre år på Fotoskolan fortsatte Landergren ett år på Dokumentärfilmskolan i Tor-Ivan Odulfs regi. 1968 började han arbeta som lärare på Fotoskolan vilket han fortsatte med fram till 1984. Skolan kom med tiden att drivas i Kursverksamhetens regi (GFU) som senare blev Nordens fotoskola.

Utvecklade svenskt jazzfotografi

Christer Landergren var även verksam som frilansande fotograf. Från 1965 och fram till sin död arbetade han för jazztidskriften OrkesterJournalen (OJ) och blev med tiden en av dess främsta fotografer. En stor del av hans jazzbilder finns i OJ:s bildarkiv på Svenskt visarkiv. Landergren var alltid närvarande med sin kamera på ställen där det spelades jazz – från små klubbar till stora festivaler, mest i Stockholm men också i andra delar av landet. På 1960-talet bevakade han i stort sett allt som hände på jazzklubben Gyllene Cirkeln i ABF-huset. På 1970-talet och senare var det jazzklubben Fasching som gällde.

Landergren utvecklade en stor hantverksskicklighet och en alldeles egen estetik som fick betydelse för en yngre generation av fotografer. Han var tidig med att fånga rörelse och musikaliskt uttryck i sina bilder, något som senare kom att bli grundläggande inom jazzfotografin. Att fånga det väsentliga i motivet och bevara dess specifika uttryck till eftervärlden var något av Landergrens kännetecken.

Konstnärligt uttryck och teknisk färdighet

Christer Landergren strävade efter en väl avvägd balans mellan det konstnärliga och det tekniska. Han har själv formulerat det på följande sätt:

”Något av det svåraste, i alla uttryckssätt, är att formulera sig enkelt. Detta är inte detsamma som simpelt utan tvärtom ett rakare och sannare språk, utan trendigt grumleri som leder bort från grundbudskapet. Den tekniska färdigheten är viktig, men den får aldrig bli ett självändamål. Den är inget budskap i sig, bara nödvändig för att ge det enkla språket en chans. Och det är först då som en alldeles självklar musik, eller bild, också väcker förundran”.

(Ur boken Body Soul från 1987)

När det gäller att ta jazzbilder har han sagt:

”En bra jazzbild är en bild som är inträngande och känslig och som förmår visa något mer än bara utseendet hos en musiker. Och som också säger något om fotografen, om hans hållning och personliga upplevelse”.

(Ur OrkesterJournalen, nr 12, 1986)

Utställningar och utmärkelser i urval

  • Some Faces In Jazz (första egna utställningen) Jazzfestivalen i Umeå, 1968.
  • Fotografiska museet (samlingsutställning) Moderna museet, 1986.
  • Grand Prix vid en tävling utlyst av International Jazz Federation och tidskriften Jazz Forum 1986, vilket ledde till en stor utställning i Warszawa 1987.
  • Gyllene Cirkeln – En bit av 60-talet, Stockholms Stadsmuseum, 17 nov 1995– 4 feb 1996. 
  • Jazz Moments, Stockholms Konserthus, 2007.
  • En av hans bilder på Lars Gullin blev frimärke 1983. 

Böcker

  • Body and Soul (Fotografcentrums förlag och Folket i bild/Kulturfront, 1987) monografi
  • Chet Baker (författare Björn Borgström, Eklund & Joost, 1990)
  • Jazz – En kärlekshistoria (redaktör Erik Centerwall, Föreningen Faschings vänner, 1992)
  • Den Gyllene Cirkeln – Jazzen på 1960-talet (redaktör Roger Bergner, Prisma, 2002)

Samtliga böcker finns att låna på Musik- och teaterbiblioteket.

Mer information