Två gästforskare på Musikverket

Två gästforskare finns under hösten på Musikverket för att djupdyka i arkiven – en studerar bosnisk musik i Sverige, den andra jazzskivor.

Bernadotteprogrammet delar varje år ut stipendier till forskare och yngre konstnärliga utövare. Programmet är ett samarbete mellan Konstakademien, Kungliga Musikaliska akademien, Kungliga Vitterhetsakademien, Svenska Akademien och Kungliga Gustav Adolfs-akademien för svensk folkkultur.

Två av 2018 års stipendiater bedriver sin forskning på Svenskt visarkiv och kommer under hösten att studera material ur Musikverkets samlingar.

Studerar jazzskivor

Mischa van Kan analyserar svenska jazzskivomslag som ett viktigt medium för jazz i Sverige. Perioden som projektet fokuserar på sträcker sig från slutet av 1940-talet till slutet på 1950-talet. Denna period är präglad av en omvandling av skivformat. Stenkakor, eller 78-varvare, var standardformat en bra bit in på 1950-talet, men i slutet av 1940-talet såldes jazzskivor för första gången i album och skivbolag började ge ut lp-skivorna i Sverige i början på 1950-talet. Några år senare kom också de mindre ep-skivorna som snart blev marknadens standard i Sverige. Dessa nya sorters skivor konvolut som var speciellt gjorda och formgivna för just de enskilda skivorna. Denna förbisedda innovation står i fokus i projektet.

Projektet undersöker mediets materiella egenskaper och analyserar hur de har påverkat synen på vad för sorts musik jazz är, vad en jazzskiva är och beskriver hur det förändras under denna period. För att svara på dessa frågor analyserar projektet bland annat hur inspelningsprocesser är representerade på skivomslag. Materialet i studien finns i Svenskt visarkiv och Musik- och teaterbibliotekets samlingar.

Bosnisk musik i Sverige

Den första invandringen av bosnier till Sverige skedde i samband med migration från andra delar av före detta Jugoslavien. Det handlade om arbetsmigration, som inleddes efter andra världskriget och ökade i intensitet på 1960-talet. Under kriget i före detta Jugoslavien på 1990-talet tvingades mer än en miljon invånare i Bosnien och Hercegovina att lämna sina hem.
För att bevara och bekräfta sin nationella, i detta fall jugoslaviska, identitet samlade sig migranter i klubbar och föreningar. Formella och informella sammankomster inom föreningar innehöll olika kulturella aktiviteter. I Sverige finns det många aktiva bosniska kulturföreningar.

Huvudsyftet med Jasmina Talams projekt är en detaljerad undersökning av bosniska kulturella konstnärliga föreningar i Sverige, deras medlemmar, repertoar, deras sätt att presentera folkmusik och dans på scen och andra sätt att främja bosnisk folklore. Forskningen omfattar främst föreningar som är integrerade i förbundet för bosniska föreningar i Sverige, enligt vilka de mest kontinuerligt organiserade musikaliska aktiviteterna sker i form av ensemblers föreställningar på folklorefestivaler och kör- och folklorefestivaler. Dessutom är det viktigt att undersöka och beskriva andra musikaktiviteter bland människor med bosniska rötter i Sverige och de sammanhang där de äger rum.