Första årets arbete med jämställdhetsuppdraget

Vikten av jämställdhetssatsningar på landets musikutbildningar, att lyfta fram en kanon av kvinnliga tonsättares verk och behovet av stöd till ideella jämställdhetsprojekt i musiklivet. Det är några av slutsatserna efter det första året med  jämställdhetsuppdraget.

Enligt Lina Nyberg, projektledare för Statens musikverks jämställdhetsuppdrag, börjar det bra sett till ambitionen om en jämn fördelning mellan män och kvinnor inom musiklivet.

– Underlaget på musikskolenivå är 50/50 män och kvinnor, men någonstans på vägen väljer tjejerna bort vissa instrument och genrer. Varför? Erbjuds de rätt förutsättningar? Och vilka förutsättningar har killar att välja specifikt ”tjejiga” instrument som till exempel harpa?

”Vi behöver förebilder av båda könen”

Lina Nyberg fortsätter med en sifferexercis: studieförbundens musikverksamhet har bara 12 procent flickor. Kvinnliga dirigenter syns endast i undantagsfall på pulten. Bara cirka 15 procent av lärare på jazz-, pop- och rytmiska utbildningar på Musikhögskolorna är kvinnor, antalet kvinnliga professorer är lika med noll.

– Anledningen är inte att det saknas kompetenta dirigenter och lärare som är kvinnor, men de anlitas inte i lika hög grad som män. Det är även viktigt att komma ihåg att både kvinnor och män behöver förebilder av båda könen.

Uppdrag från regeringen
Lina Nybergs bild av det svenska musiklivet får stöd av den statliga utredningen Plats på scen, som visar att könsfördelningen inom musikområdet befinner sig långt ifrån ambitionen om en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Utredningen ligger till grund för att regeringen i maj förra året gav Statens musikverk i uppdrag att främja ett mer jämställt musikliv i Sverige, med särskild inriktning på de musikgenrer där behovet är som störst.

Jämställdhetsuppdraget löper under fyra år och omfattar totalt åtta miljoner kronor. Det genomförs i nära samarbete med Statens kulturrådKonstnärsnämnden och det fria musiklivet. Under det första året har Lina Nyberg och koordinatorn Ulrika Gunnarsson lagt mycket tid och kraft på möten och samtal med olika aktörer inom musiklivet. Detta för att få en bild av de problem och behov som finns, och de projekt som redan är i gång för att främja jämställdheten i musiksektorn.

Musikliv i balans

Som ett led i arbetet har samtalsserien Musikliv i balans – sanning och konsekvens arrangerats vid tre tillfällen 2011 på olika platser i Sverige, ytterligare tre samtal arrangeras under våren 2012. Vanja Hermele, genusvetare med fokus på kulturfrågor, har vid några tillfällen inledningstalat och bidragit med statistik, därefter har representanter från olika delar av det svenska musiklivet deltagit i panelsamtal med fokus på olika aspekter av jämställdhet och genus.

– Samtalen har fyllt en viktig funktion. De har genererat nya diskussioner och egna jämställdhetsinitiativ inom det fria musiklivet, samtidigt som det har kommit fram flera konkreta idéer på vad vi på Statens musikverk kan hjälpa till med framöver och projekt som vi skulle kunna stödja ekonomiskt, säger Lina Nyberg.

Några av önskemålen som kommit fram under samtalen från paneldeltagare och publik har varit att utbilda musikhögskolelärare i genusfrågor, att fortbilda unga kvinnliga musikskapare i tekniskt kunnande med hjälp av till exempel Elektronmusikstudion och att ta fram en kanon av kvinnliga tonsättares verk.

Stöd till jämställdhetsprojekt

Under 2011 har Statens musikverk även bidragit ekonomiskt till ett antal organisationer inom det fria musiklivet som verkar för ökad jämställdhet inom sina respektive genrer. Ett exempel är den rikstäckande föreningen IMPRA, som bland annat driver nätverksarbete och arrangerar konserter med fokus på kvinnliga musiker inom jazz- och improvisationsmusik. Ett annat är Ta Plats-projektet för kvinnliga musiker, dansare och entreprenörer som drivs av Riksförbundet för Folkmusik och Dans.

En av de viktigaste lärdomarna efter att ha tagit pulsen på det svenska musiklivet under det senaste året är att de största satsningarna på jämställdhet bör ske tidigt i utvecklingskedjan, redan under studietiden, menar Lina Nyberg.

– Musikutbildningarna lägger grunden för framtidens musikskapare med start redan på Kulturskolan. Vi har hört flera vittnesmål om föråldrad inställning och förnedrande behandling av studenter på musikhögskolenivå. Vårt mål är att jämställdhetsarbetet och genusmedvetandet ska bli kontinuerligt och en del av varje ton på landets musikutbildningar.

Pengar att söka

Under 2012 kommer Statens musikverk att fördela sammanlagt 2,5 miljoner kronor till jämställdhetsprojekt inom musiklivet. Projekten ska syfta till att främja jämställdheten på lång sikt och gärna utmana rådande normer och strukturer. Lina Nyberg hoppas att åtminstone en del av projekten riktas just mot institutionerna.

– Vi hoppas att det fria musiklivets aktörer söker pengar för att gå in i samarbetsprojekt med till exempel länsmusiken för att stötta deras arbete med jämställdhet. Vi hoppas även kunna stötta projekt som i dag verkar på ideell basis, annars finns risken att jämställdhetsarbetet upphör när krafterna sinar.

Läs rapporten för Statens musikverks jämställdhetsuppdrag 2011.

Kommentarer

Leave a Reply