Musiketnologin i Skandinavien – tillbakablickar, utsikter över samtiden, framtidsidéer.

Den 25–26 oktober 2016 samlades nordiska musiketnologer för att diskutera ämnets utveckling. En bakgrund till detta är att det nu är 30 år sedan musiketnologin som disciplin etablerades på allvar i Norden. 1985 höll International Council for Traditional Music (ICTM) sin världskongress i Stockholm och Helsingfors. Flera yngre skandinaviska musikforskare mötte där en rad av tidens ledande musiketnologer. Året därpå bjöd några av dem in den amerikanske forskaren Mark Slobin till en musiketnologisk Sverigeturné. Det var i samtalen med Slobin som de närvarande bestämde sig för att använda just ”musiketnologi” som benämning på sin forskning. Detta för att ge ämnet en tydligare och enhetligare profil – innan dess hade flera olika beteckningar använts; förutom musiketnologi, bl.a. musikantropologi och musiksociologi.

I början av 1990-talet fanns också ambitioner att göra musiketnologin till ett eget universitetsämne. Detta kom dock aldrig att ske men trots detta har antalet verksamma musiketnologer ständigt ökat. Ett direkt resultat av aktiviteterna för 30 år sedan var att det under början av 1990-talet kom ett stort antal avhandlingar inom ämnet. Sedan dess har den musiketnologiska forskningen i Norden varit livaktig och producerat avhandlingar, en mängd studier, flera tidskrifter, satsningar på utbildningar, kurslitteratur, radio och TV-program mm. I Norden talar vi idag också om ”dansetnologi” – ett ämne som utvecklats i nära kontakt med musiketnologin. Vid mötet i Uppsala medverkade även företrädare för dansämnet.

När man 30 år senare samlades för att reflektera över sitt eget ämne skedde det under den trefaldiga rubriken ” tillbakablickar, utsikter över samtiden, framtidsidéer”. Mötet hölls i Kungliga Gustav Adolfsakademiens lokaler i Uppsala och arrangerades av Akademien i samarbete med Svenskt visarkiv och Svenska kommittén av ICTM.

I inbjudan ombads talarna att: reflektera över åren som gått, blicka ut över samtiden och blicka framåt. Programmet samlade arton talare från Sverige, Danmark och Finland samt en stor publik av forskare, doktorander och andra intresserade.

I diskussionerna behandlades inte minst det faktum att vare sig musiketnologi eller dansetnologi är egna universitetsdiscipliner – i dag befinner sig dessa ämnens forskare och studenter främst inom musikvetenskap och etnologi. I Sverige har musiketnologin haft ett tydligt centrum utanför universiteten hos Svenskt visarkiv och tidigare hos Musikmuseet (nuvarande Scenkonstmuseet). Att ämnet inte har status som egen universitetsdisciplin har både för- och nackdelar. En uppenbar fördel som flera nämnde är att man ”inte kan lägga ner något som inte finns”! En uppenbar nackdel är naturligtvis att rekryteringen av studenter försvåras. Det finns ju idag ingen tydlig kanal in för den som vill bli just musiketnolog. En fördel med att Svenskt visarkiv kommit att fungera som en samlingspunkt för den musiketnologiska verksamheten i Sverige är att det hela tiden funnits en gemensam kontaktyta gentemot de internationella organisationerna ICTM, ESEM (European Seminar in Ethnomusicology) m.fl. vilket medfört att Sverige genom åren haft en stark position internationellt.

De har gått trettio år sedan de viktiga impulserna i slutet av 1980-talet. Och mötet i Uppsala var på sätt och vis ett bevis på att musik- och dansetnologin etablerats på allvar i Norden sedan dess – bara det att mötet samlade ett femtiotal presentatörer och åhörare är i sig en viktig skillnad.

Seminariebidragen kommer att publiceras i Kungl. Gustav Adolfsakademiens skriftserie under 2017.

 

Dan Lundberg

Musikbibliotek och musikarkiv nu och i framtiden

Caroline Cederlöf uppträdde på konferensen. Foto: Ingemar Johansson

Caroline Cederlöf uppträdde på konferensen. Foto: Ingemar Johansson

Cirka hundra deltagare samlades nyligen på Svenska musikbiblioteksföreningens konferens i Stockholm. Här följer en rapport från två fullspäckade dagar med seminarier, diskussioner och kunskapsutbyte.

Den 18–19 april ordnade Svenska musikbiblioteksföreningen tillsammans med Musik- och teaterbiblioteket en konferens i Musik- och teatermuseets festvåning Kronan. Vi var cirka 100 deltagare från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Holland som samlades under det övergripande temat Musikbibliotek och musikarkiv nu och i framtiden.

Internationell sammankomst

Svenska musikbiblioteksföreningen firade sin 60-årsdag med en jubileumsmiddag på torsdagskvällen. Föreningen är medlem i den internationella musikbiblioteksföreningen IAML som bildades 1951. IAML står för The International Association of Music Libraries, Archives and Documentation Centres. IAML har cirka 1 800 medlemmar i fler än 40 länder. Den svenska musikbiblioteksföreningen bildades 1953 och har i dag 117 medlemmar – 74 individuella och 43 institutioner.

Till denna nordiska konferens hade vi bjudit in två spännande talare från England och Tyskland. Det var Antony Gordon från Sound and Moving Image in the British Library och Jutta Lambrecht från Der Abteilung Dokumentation und Archive des Westdeutschen Rundfunks i Köln. Dessa båda talare berättade om sina respektive ljudarkiv och de lockade många deltagare från Sveriges Radios olika arkiv och bibliotek.

Upphovsrätt och katalogisering

Vi fick bland annat lyssna till när tonsättaren Engelbert Humperdinck talade om vad det är att komponera och när Karlheinz Stockhausen övade in sången till Gesang der Jünglinge med en ung gossopran.

Andra talare var Susanne Abbefalk från Sveriges Radio som berättade om upphovsrätt, Anders Cato från BTJ, Bibliotekstjänst, gav en översikt av musikkatalogiseringens utveckling i Europa, Veslemöy Heintz berättade om Utile Dulci, en notsamling efter ett musikaliskt ordenssällskap och Kjell-Åke Hamrén, ordförande i Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, gav oss en bild av Stim:s historia och nutid.

Biblioteket – stadens vardagsrum

Ett ovanligt föredrag i sammanhanget hölls av Kristoffer Brich Kjeldby från Det Kongelige bibliotek i Köpenhamn och det handlade om den danska singer-songwritern Sys Bjerres användning av internet och sociala medier.

Från Delft i Nedeländerna kom Ruud Brok och han visade bilder och berättade om den spännande utvecklingen på det kommunala biblioteket som har målsättningen att vara stadens vardagsrum. Besökare kan musicera på tysta instrument, lyssna på musik i lurar, spela dataspel, låna noter, cd-skivor eller dvd:er. Try Before We Die hette hans föredrag.

Fortsättning följer…

Jubileumsmiddagen var mycket trevlig med god mat och fina tal av Kerstin Carpvik, Veslemöy Heintz och Jan Olof Rudén. Vi fick också höra en finstämd och inlevelsefull konsert med musikerna Serny Carpvik på flygel och sång och Caroline Cederlöf på sång. Dessutom fick vi också njuta av ett bildspel gjort av Ingemar Johansson med bilder från internationella och nationella sammankomster.

Konferensen bidrog till många gränsöverskridande möten och samtal. Diskussionen om musikbibliotek och musikarkiv nu och i framtiden lär leva vidare…

Dokumenterat om August Strindberg

Biblioteket publicerar en elektronisk bulletin, Dokumenterat, med resultat av inventeringar, presentationer av enskilda arkiv och samlingar, musikikonografiska bidrag med mera.

Strindbergs målning Underlandet, 1894, Nationalmuseum

Omslaget till Dokumenterat 44: August Strindbergs oljemålning Underlandet, 1894, Nationalmuseum. Foto: Erik Cornelius / Nationalmuseum

Nu finns nummer 44 för nedladdning från bibliotekets webbplats. Detta nummer handlar helt om August Strindberg. I detta nummer:

  • Strindberg och Stenhammar av Stefan Bohman
  • Växelspelet mellan måleri och scenografi i några av Strindbergs dramatiska verk
    av Göran Söderström
  • Ett drömspel på Teater 9 – Portvakterskans minnen av Karin Helander
  • Strindberg och Beethovengubbarna av Sten Dahlstedt
  • Folkungasagan på Musik- och teaterbiblioteket Magnus Blomkvist

Ladda ner Dokumenterat nr 44

Äldre nummer hittar du via bibliotekets webbplats.

Barnhörnan

I dag firas internationella barndagen på biblioteket på ett speciellt sätt, nämligen med lanseringen av en barnhörna i låneexpeditionen på Torsgatan.

Bild av bokhyllan i barnhörnanEn del av er har säkert redan sett att några av hyllorna i den öppna samlingen har börjat fyllas med böcker och skivor för barn. Biblioteket har en hel del sådant material i samlingarna, men det finns inte samlat, och har bara varit tillgängligt via sökning i våra kataloger. Nu har arbetet påbörjats med att plocka ut material för barn och göra det mera synligt och tillgängligt. Biblioteket tänker också särskilt på barn och unga när nytt material köps in till samlingarna.

Även tidigare år har särskilda satsningar gjorts på barn och unga, riktade till exempelvis lärare på musik- och kulturskolor runt om i landet. Barnhörnan är ett sätt att nå även de barn, föräldrar och pedagoger som besöker biblioteket på plats.

Utsikt från barnhörnanDet är inte bara Musik- och teaterbiblioteket som arbetar särskilt med barn och unga. Kravet på ett barnperspektiv i all verksamhet på Statens musikverk finns i myndighetens instruktion. Myndigheten har också en strategi för barn- och ungdomsverksamhet 2012–2014. Läs mer om myndighetens arbete med barn och unga på musikverkets sida.

Ta dig lite extra tid nästa gång du besöker expeditionen på Torsgatan. Och ta med dig barnen! Varmt välkomna!

The Fry Chronicles – an Autobigraphy

The Fry Chronicles, omslagThe Fry Chronicles är den brittiske skådespelaren och författaren Stephen Frys självbiografi. Den innefattar åren vid universitetet då Fry började sitt liv som skådespelare tillsammans med bland andra Hugh Laurie och Emma Thompson och de första årens arbete med TV-produktioner. Vi får också läsa om hans livslånga kärleksaffär med socker, tobak och arbete. Allt beskrivet med stor humor och livsglädje.

Beskrivningarna är varma och färgstarka. Språket gör boken lättläst och väldigt rolig. Detta är skriven engelska när den är som bäst. En bok som är svår att lägga ifrån sig, väldigt intressant och underhållande, om en intressant och underhållande person.

Länk till Stephen Frys webbplats

Följ Stephen Fry på Twitter, och missa inte MrsStephenFry, ”hans stackars hunsade hustru”.