”Paradisisk, mångfacetterad glädje”

Ralph Lundsten, vars arkiv finns på Musik- och teaterbiblioteket tillsammans med flera andra elektronmusikarkiv, samarbetade under 1960-talet med den finske fysikern Erkki Kurenniemi. I en intressant artikel med många bilder på IDG:s webbsajt beskrivs Lundstens synt Andromatic, som utvecklades av Kurenniemi år 1965:

”– Det här skulle ju tilltala vilken modern syntpopgrupp som helst?
– Det gör den också, men de får inte låna den. Den är nästan 50 år gammal och aningen skör.”

Andromatic är kanske världens första polyfona (flerstämmiga) synt med inbyggd sequencer, dvs. det går att ställa in en tonföljd som synten automatiskt spelar upp. Andromatic har också fått sitt namn av Andromeda, Lundstens studio, och ”automatic”.

I artikeln beskrivs synten ingående med bilder av innanmätet och till och med kopplingsscheman. IDG har dessutom en liknande artikel om Kurenniemis DIMI-S eller Kärleksmaskinen, som styrs av mänsklig beröring. På Musik- och Teatermuseet finns flera av Lundstens andra instrument, bl.a. Kurenniemis DIMI-A:

Stockholms internationella seriefestival 2012

Stockholms internationella seriefestival hette tidigare [spx] – Small press expo, men med det allt större internationella inslaget ter sig namnbytet högst naturligt.

Festivalen äger rum i helgen (fredag-söndag 26-29 april) och arrangeras av Serieteket. Anledningen till att vi uppmärksammar festivalen i denna blogg är förstås att årets teman är musik och Strindberg. De deltagande serieskaparna presenteras närmare på Serietekets blogg.

Vad händer då med marknadsdelen, där serieskolor, fanzin och förlag bjöd ut sina alster? Jo, den finns kvar, fortfarande under namnet [spx], och är som vanligt ett utmärkt tillfälle att träffa favoritartister och köpa alldeles för mycket serier.

Stäm orgeln med mobilen

I artikeln ”Mobilen får orgeln att ta rätt ton” skriver Ny Teknik om hur den nya Willis-orgeln i Lomma kyrka kan stämmas med hjälp av mobilen. Tyvärr beskriver artikeln inte hur det går till i praktiken, men det framgår av denna film (ungefär 10 minuter in) att det är fråga om fjärrstyrning.

Den som stämmer befinner sig oftast inne i orgeln, och kan inte dra ut registerandragen eller spela på tangentbordet. Men med mobilappen kan stämmaren styra orgeln inifrån och låta en viss pipa ljuda, vilket underlättar en hel del, även om själva stämningen fortfarande måste skötas manuellt på plats.

Läs mer om Lomma-orgeln:

Musikaliska kartor

Ett sätt att få en översikt över olika musikgenrer och tips på ny musik är att använda musikaliska kartor. Det finns flera sådana på nätet. En variant är de som är uppbyggda manuellt. De mest kända, som dessutom har musikexempel, är väl Ishkur’s guide to electronic music och Map of metal. Det är naturligtvis en svår uppgift att göra sådana kartor och inte låta sina egna värderingar lysa igenom alltför mycket. Här är ett annat exempel, som dessutom både har en tidslinje och en geografisk aspekt inbyggd: How music travels (via Peter Kirns blogg Create Digital Music). I kommentarerna till det tillhörande blogginlägget finns en hel del kritik mot denna karta.

En annan typ av kartor är de som skapas maskinellt av en algoritm som använder data om vad folk gillar, lyssnar på eller köper, alltså en utbyggd variant av de rekommendationer som vissa nätbokhandlar har. Ett exempel är Tuneglue, som hämtar data från Amazon och Last.fm. I Tuneglue går det att söka på ett band, som sedan kan expanderas för att se andra liknande band. Här har jag sökt på det svenska dödsmetallbandet Bloodbath, som jag expanderade för att få upp bl.a. Opeth och Nile. Jag expanderade dessa, och fick i detta steg fram Katatonia, som jag i sin tur expanderade:

Ett annat exempel är Music-map, som bygger på data från Gnoosic. I Gnoosic anger användaren tre favoritband. Gnoosics algoritm räknar sedan ut vilka av de angivna banden som ligger närmast varandra. Om två användare gillar både Bloodbath och Dismember, men bara en av dem gillar Behemoth, så blir resultatet att Bloodbath och Dismember hamnar nära varandra på kartan, medan Behemoth hamnar vid sidan av:

Resultaten från dessa båda tjänster är inte särskilt lika. Eftersom Gnoosic troligen bygger på en mycket mindre datamängd än Tuneglue, så kanske den senares resultat är mer rättvisande, med tanke på hur lika bandens musik är – Hector Berlioz råkar dyka upp hos Gnoosic. Men Gnoosic ger ändå intressanta tips, och där finns en hel band som jag inte redan kände till.

Det finns också musikaliska kartor med geografisk koppling. På Citysounds kan vi se vilka låtar från Soundcloud som spelas i Stockholm just nu.

Hur funkar ett keyboard?

Tekniktidningen Ny teknik plockar sönder ett keyboard i sin artikelserie Under skalet, och upptäcker bland annat att anslagskänsligheten, dvs. att det går att spela svagare och starkare som på ett piano, bygger på hur snabbt tangenten trycks ned. Denna typ av anslagskänslighet kallas ”velocity sensitivity” på engelska, vilket betyder just hastighetskänslighet.

Det finns också andra sorters anslagskänslighet. En är tryckkänslighet, ”pressure sensitivity” eller ”aftertouch”, där ljudet förändras beroende på hur hårt tangenten trycks ned. Tryckkänslighet finns inte bara på elektroniska keyboard, utan även på klavikord, där det går att ”böja” tonhöjden genom att trycka ned tangenten hårdare så att strängen spänns lite extra och tonhöjden ökar. Ett vibrato som åstadkoms på detta sätt kallas ”bebung”.

Klavikordet och synten på bilderna ovan finns på Musik- och teatermuseet, som har både akustiska och elektroniska instrument i samlingarna. En del finns på nätet med bilder och ljudexempel, och det går att söka efter dem i musikinstrumentsamlingen: Klaverinstrument och Elektroniska instrument.

Elektronmusikarkiv på biblioteket

På Musik- och teaterbiblioteket finns en hel del arkivmaterial för den som är intresserad av elektronisk musik. Vi är stolta innehavare av både Fylkingens och Elektronmusikstudions EMS arkiv, och den som vill veta mer om dessa kan läsa Månadens raritet för september (Fylkingen) resp. oktober (EMS) 2010. Vi har också viktiga personarkiv, t.ex. Ralph Lundsten, som vi nyss nämnt i denna blogg, och Ákos Rózmann.

I år har dessutom Sällskapet för elektroakustisk musik i Sverige (SEAMS) donerat sina handlingar till biblioteket. Arkiven för tre av de viktigaste organisationerna för svensk elektronmusik är därmed samlade under samma tak. Under 2011 har vi också förtecknat ett äldre arkiv som donerats av Olle Olsson. Arkivförteckningarna finns nu på webben: SEAMS resp. Elektronmusik.

En utförligare lista över svenska elektronmusikarkiv finns på bloggen för EMS bibliotek och arkiv: The archive of EMS and related archives.

Allan Petterson 100 år

Den 19 september är det 100 år sedan kompositören Allan Pettersson (1911-1980) föddes. Musik- och teaterbiblioteket uppmärksammar 100-årsjubileet med en liten utställning av noter och böcker i expeditionen.

Till Petterssons viktigaste verk hör de 24 Barfotasångerna till egna dikter och 17 symfonier, varav den första och sista är ofullbordade. Pettersson betraktas ofta som Sveriges främsta symfoniker under 1900-talet, och är en av våra internationellt mest kända tonsättare.

Den ofullbordade första symfonin har nyligen spelats in av Christian Lindberg och Norrköpings symfoniorkester. Inspelningen recenseras av Erik Wallrup i Svenska Dagbladet, som också publicerat en artikel om Pettersson av Jenny Leonardz. Axess TV sänder en film om Lindbergs rekonstruktion av symfonin, och Gehrmans musikförlag tipsar om andra radioprogram och evenemang i anslutning till jubileet.

I vår onlinekatalog hittar du noter, skivor och litteratur av och om Allan Petterson. I SMHB, Svensk musikhistorisk bibliografi, hittar du böcker men också enskilda artiklar.

Melodisökning i IMSLP

Vi rekommenderar ofta våra användare att använda IMSLP, International Music Score Library Project, för att hitta fria noter till klassisk musik. Där finns en mängd inskannade noter som PDF:er, oftast äldre utgåvor där copyrighten har gått ut.

Anders Ohlsson på Biblioteksbloggen tipsar om att det går att söka på melodi i IMSLP, om man t.ex. vet hur ett stycke börjar. Sökningen hittar även Youtube-filmer.

Som ett exempel kan vi välja sista satsen ur Bachs Brandenburgkonsert nr 4 i G-dur. Sökningen är tonartsoberoende, så den fungerar även om jag skulle trott att satsen gick i F-dur.

För den som vill veta lite mer om hur det fungerar, finns en tråd i IMSLP:s forum.