Gunilla Saulesco i studio 3 i Radiohuset i Stockholm.

Gunilla Saulesco i studio 3 i Radiohuset i Stockholm. 

Saulesco tidig kvinnlig producent

Gunilla Saulesco har i sin roll som producent på Caprice ägnat sig åt den klassiska musiken med många svenska inslag.

Allt började med ett vikariat på Sveriges Radios grammofonarkiv i början av 1960-talet. Då var Gunilla Sandberg, som hon då hette, utbildad musikdirektör med piano som huvudinstrument. Efterhand kom hon till kammarsektionen på Musikavdelningen (dåvarande P2), som sekreterare åt chefen Bengt Hambraeus. Vid sextiotalets slut fick Gunilla ett vikariat på talsektionen, den avdelning på radion som gjorde program om musik. Gunilla samarbetade bland annat med Per-Anders Hellqvist, informationschef på Rikskonserter och våren 1968 rekryterades Gunilla dit.

Från redaktör till producent

Gunilla Saulesco blev redaktör för Informationsbulletinen, det som så småningom kom att bli Tonfallet, och kom också att skriva informationsblad om de artister som skulle på turné med Rikskonserter. Informationsbladen ersattes av EP-skivor, så kallade EP-foldrar, som delades ut i samband med konserterna. Till dem hörde klingande exempel från de aktuella artisterna. På så vis kom Gunilla att medverka vid inspelningar som producent. Hennes första EP-produktioner, med pianisten Janos Solyom och Madrigalkören i Östersund, utgavs bägge 1969.

Per-Anders Hellqvist blev 1972 chef för den nybildade avdelning på Rikskonserter som producerade och distribuerade fonogram. Han ändrade också skivbolagets namn från Expo Norr till det internationellt mer gångbara Caprice. (Caprice var från början Rikskonserters skivklubb.) Där blev Gunilla Saulesco en av producenterna. Uppdraget var att komplettera den kommersiella skivutgivningen, bland annat med svensk musik och svenska artister som annars var dåligt representerade på skiva.

Digital omställning

Genom att sitta med musikteknikerna vid klippning och redigering lärde hon sig inspelningstekniken, och började sedan själv att klippa. Under sin tid som producent på Caprice och på Sveriges Radio, dit hon återvände på 1980-talet, har hon varit med om den stora omställning som den digitala inspelningstekniken inneburit. Hon har alltid uppskattat sitt yrke och upplevde det aldrig som något problem att från början vara den enda kvinnliga producenten på Caprice.

Gunilla Saulesco stannade på Sveriges Radio fram till sin pensionering. Hon musicerade också tillsammans med sin man, Mircea Saulesco, med klassiska pärlor för violin och piano. De gjorde bland annat en radioinspelning i Lausanne.