Gösta "Snoddas" Nordgren sjunger i Lennart Hylands sista program av Karusellen. Foto: TT Nyhetsbyrån/Historical

Gösta "Snoddas" Nordgren sjunger i Lennart Hylands sista program av Karusellen. Foto: TT Nyhetsbyrån/Historical 

Folkhemsikoner på Musikverket

I samarbete med filmaren och journalisten Jonas Sima riktar Svenskt visarkiv vid Musikverket strålkastaren mot några av 1900-talets mest folkkära och omdiskuterade artister. Den 22 oktober blir det temakväll om sångaren Gösta ”Snoddas” Nordgren.

I slutet av september arrangerade Svenskt visarkiv tillsammans med filmaren och journalisten Jonas Sima den första temakvällen om en artist som satt avtryck i den svenska musikhistorien: Calle Jularbo. Nu är det dags för den andra kvällen, denna gång är ämnet sångaren Gösta ”Snoddas” Nordgren.

Gösta ”Snoddas” Nordgren – Onsdag den 22 oktober på Musik- och teaterbiblioteket

Gösta ”Snoddas” Nordgren (1926–1981) slog igenom 1952, vid 25 års ålder, i Lennart Hylands radioprogram Karusellen. Han blev omedelbart en riksangelägenhet med sången Flottarkärlek. Genombrottet blev upptakten till några hektiska år av turnerande och skivinspelande och många av de publikrekord som Snoddas satte i folkparkerna står sig än i dag.

Genom sin okonstlade framtoning och genom sångerna han sjöng om vildmark, landsbygd och barndomshem iscensatte han en position som tycks ha haft särskild resonans i samtiden: en berättelse om naturlighet, oförstördhet och hemkänsla. Kanske var det fråga om nostalgi redan för samtidspubliken?

Onsdag den 22 oktober arrangerar Svenskt visarkiv en temakväll om Snoddas och hans musik. Journalisten och författaren Jonas Sima visar sin film Jag var en ung en gång för länge sen (1991) där vi möter släktingar, vänner och medmusikanter som speglar människan och artisten Snoddas. I det efterföljande samtalet medverkar förutom Jonas Sima, som även skrivit boken Sagan Snoddas. Sverige i oskuldens tid (1996), Karin Strand, visforskare och forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv. Tillsammans belyser de Snoddas särskilda artistgärning och hans vidare kulturella betydelse.

Kvällen börjar klockan 18.00 i Musik- och teaterbibliotekets lokal på Torsgatan 19 (plan 5) i Stockholm. Ingen föranmälan krävs och det är fri entré.

Frågor? Maila Karin Strand, karin.strand@musikverket.se, eller Wictor Johansson, wictor.johansson@musikverket.se.

Calle Jularbo

Den 24 september anordnade Svenskt visarkiv den första temakvällen om svenska folkhemsikoner. Då var det Calle Jularbo som var ämnet för samtalet.

Karl Karlsson (1893–1966), som senare tog sig namnet Jularbo började spela dragspel redan som femåring och var sedan verksam som turnerande musiker fram till sin död. Med sina 1577 inspelade skivtitlar – ett än i dag svårslaget skandinaviskt rekord – 158 förstaplaceringar i dragspelstävlingar, ett hundratal komponerade låtar och mängder av konserter, radio- och tv-framträdanden etablerade han sig som en folkkär artist.

Som stilbildande och folkkär dragspelare personifierar Jularbo en viktig men inte särskilt utforskad del av 1900-talets svenska musikhistoria. Berättelsen om Calle Jularbo handlar inte bara om dragspelets utveckling och skiftande kulturella status utan också om framväxten av det moderna Sverige, från bondesamhälle till folkhemsbygge.

Med moderniseringen kom nya förutsättningar för nöjeslivet och tekniska landvinningar som förändrade musiklyssnandet. Allt detta framkommer i Jularbos långa karriär som rör sig mellan folkparker och dansrestauranger, grammofon och radio, biograf och television.

När Jularbo i slutet av karriären turnerade i folkparkerna, iklädd skräddarsydda kostymer av senaste modell och åkandes i amerikansk lyxbil var det i ett Sverige som såg fundamentalt annorlunda ut än under det sena 1800-talet där de första turnéerna genomfördes till fots eller med hästskjuts.

Onsdag den 24 september arrangerade Svenskt visarkiv en temakväll om Calle Jularbo och hans musik. Journalisten och författaren Jonas Sima visade sin film Dragspelskungen (1993) som spelades in till Jularbos 100-årsdag. I filmen skildras Jularbos liv och medverkar gör flera av hans släktingar, vänner och medmusikanter.

I det efterföljande samtalet medverkade Håkan Pettersson som driver Jularbomuseet i Rasten i norra Uppland. Deltog gjorde även Wictor Johansson, musiketnolog, dragspelare och forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv. Tillsammans belyste de såväl Jularbos särskilda artistgärning som vidare frågor kring dragspelets kulturella status.

Kvällen ägde rum i Musik- och teaterbibliotekets lokal på Torsgatan 19 (plan 5) i Stockholm.

Kommentarer

  1. Fantastiskt att Musikverket har öppnat upp Folkets kulturhistoria och att vi får delta i det vi nätet! Jag undrar om dt finns inspelningar och noter för nedladdning eller utskrivning av folkmusik från 1800 talet, gärna så tidiga som möjligt? Hur laddar man noterna som nu finns ex. Scarlattis sonater för klaver eller stråkkvartett eller annat

    Mauri Eira 8 december, 2014 17:34
  2. Hej,
    Vad roligt att du tycker om publiceringen. Vad gäller nedladdning av äldre (handskrivna) folkmusiknoter så kan du surfa in på Folkmusikkommissionens samling som ligger sökbar och digitaliserad på: http://www.smus.se/earkiv/fmk/.

    Inspelningar finns att ta del av på plats hos Visarkivet, på Torsgatan 19 i Stockholm, öppettider är tisdag-fredag kl 12-16.

    Vissa ljudinspelningar finns på nätet, bland de äldsta inspelningarna märks folkmusikinsamlaren Karl Tiréns jojkinspelningar från 1913 varav ett urval finns här: http://www.platsr.se/platsr/visa/samling/id/51000000084200

    För frågor om Scarlattis sonater så kan du vända dig till Musik- och teaterbiblioteket: exp@musikverket.se

    Har du andra frågor som rör Visarkivets arkiv och samlingar så kan du maila visarkivet@musikverket.se.

    Bästa!
    Adrian Hörnquist, webbredaktör Musikverket

    Adrian Hörnquist 9 december, 2014 11:19

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.