Kablar i olika färger. Detalj från Elektronmusikstudion.

Foto: Jonas André 

EMS och jämställdheten – så jobbar de

En internationell knutpunkt i en mansdominerad elektronmusikvärld. Ändå har Elektronmusikstudion, EMS, lyckats skapa en verksamhet som allt mer närmar sig jämställdhet. Hur har de gjort?

EMS är en nationell knutpunkt för elektronisk musik. Varje år kommer runt 100 gästtonsättare från hela världen dit för att arbeta i studiorna och dubbelt så många från alla delar av Sverige.

En jämn könsfördelning anses enligt jämställ.nu råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare. Trots att EMS befinner sig i en mansdominerad värld har de kommit närmre jämställdhet än många andra institutioner. Av förra årets studiotimmar utnyttjades 43 procent av kvinnor, en ökning från 2016 då kvinnorna utnyttjade 40 procent av studiotimmarna. Men hur blev det så? Hur har EMS lyckats där så många andra inte nått lika långt?

Elektronmusikstudion har en lång historia som sträcker sig från 60-talet, då som en del av Sveriges Radio. Sedan dess har många förändringar skett och på vägen har jämställdhet blivit en viktig fråga.

Bröt hierarkier

Ylva Skog är själv tonsättare och jobbar som utbildningskoordinator på EMS och har tidigare undervisat på deras introduktionskurs.

– Jag skulle spela upp olika lyssningsexempel från historien. Före Spotify och Youtube var det i princip omöjligt att hitta några verk av kvinnliga pionjärer. För att över huvud taget kunna spela något av en kvinna inledde jag lektionen med att vi skulle lyssna på ett samtida verk av exempelvis Paulina Sundin och Kim Hedås.

Det har tidigare varit en tydlig hierarki bland kursdeltagarna och användarna i studiorna. Redan på 90 talet märkte Ylva Skog att det satte käppar i hjulen för kvinnliga kompositörer.

– Många kvinnor var mer intresserade av fler kanaler än av till exempel de analoga synthesizerna. Men det var tänkt att man skulle gå kurserna i en bestämd ordning och det man fick tillgång till sist, efter flera år, var flerkanalstudiorna. Det är en rätt lång omväg om man vill jobba i flerkanal direkt, om ens konstnärliga idéer ligger där.

Könsneutrala lokaler

I stället för att fortsätta enligt den etablerade strukturen lättade EMS på reglerna för vilka studior som var tillgängliga. I samma veva infördes statistik över användare och kursdeltagare.

2004 gjorde EMS en ombyggnad med en omfattande lokalminskning samtidigt som Mats Lindström blev chef. En inredningsarkitekt anlitades för att skapa könsneutrala lokaler. Gamla porträtt av manliga tonsättare togs ner och skötbord och barnstolar köptes in.

Jämfört med för 50 år sedan ser mycket annorlunda ut nu, inte minst attityden till olika typer av skapande. Rekryteringen har också breddats till att omfatta andra konstnärliga utbildningar än bara musikhögskolor. Med en öppnare inställning är det lättare att fånga upp förslag och initiativ som kommer från lite mer oväntade håll. Just nu har EMS till exempel ett samarbete med Popkollos producentutbildning och Anrikningsverket har hållit en åtta veckor lång kurs i ljud för tjejer i åldern 10–12 år.