Forskarmöte tvärs genom sjungna ord

Konferensen Det sjungna ordet gick av stapeln 25–27 november på Linnéuniversitetet i Växjö. Här samlades forskare, pedagoger och sångare runt ett gemensamt intresse för mötet mellan text, musik och framförande, och för det sjungna ordet som forskningsfält. Svenskt visarkiv var initiativtagare och tillsammans med Linnéuniversitetet arrangör till denna tvärvetenskapliga konferens, där även Musik i Syd och Nordiska forskarnätverket för vokal folkmusik ingick som samarbetspartners. Även deltagare från våra nordiska grannländer var på plats. Det blev ett givande möte mellan olika forskningsdiscipliner, vilket inte minst avspeglades i de livfulla diskussionerna mellan föredragen. Programmet kan laddas ner här.

Hanne Juul, föreståndare för Nordiska Visskolan i Kungälv, presenterade pedagogiska perspektiv på att sjunga text. Foto: Kajsa Dahlström.

Hanne Juul, föreståndare för Nordiska Visskolan i Kungälv, presenterade pedagogiska perspektiv på att sjunga text. Foto: Kajsa Dahlström.

Frågor kring mötet mellan text och musik blev belysta genom de 24 konferensbidragen, där begrepp som ”sångbarhet” och texters betydelse i framförandet diskuterades utifrån erfarenheter från olika musikaliska genrer. Även åhörarna deltog flitigt i samtalet. Det var märkbart hur olika forskningsområden hakade i varandra: den som studerar balladsångare kan till exempel låna begrepp från översättningsforskningen, klangliga aspekter på ord och ton i förening återfinns så väl inom rock och jazz som i visa och folksång.

Att sätta den musiksatta texten i ett historiskt perspektiv blev också ett återkommande tema. Text i förvandlingar, skapande processer och skiftande sångideal satte ord och ton i rörelse. Konstnärliga forskare och pedagoger gav även praxisnära bidrag, där kroppsliga erfarenheter av ljudande ord likaväl som dans vidgade perspektiven.

Behovet av fortsatta möten kring det mångfacetterade ämnet var uppenbart och det finns redan planer på en ny konferens om två år. Arrangörskapet lämnas då över till andra, men temat blir detsamma: Det sjungna ordet. Detta hoppas vi på!

I konferensens slutpanel diskuterade Sven Kristersson, Lene Halskov Hansen och Johan Franzon det sjungna ordet som tvärvetenskapligt forskningsfält. Foto: Kajsa Dahlström.

I konferensens slutpanel diskuterade Sven Kristersson, Lene Halskov Hansen och Johan Franzon det sjungna ordet som tvärvetenskapligt forskningsfält. Foto: Kajsa Dahlström.

Föredragen från 2015 års konferens kommer att publiceras som artiklar i den konferensrapport som blir tillgänglig på Musikverkets webb under våren 2016.

//Viveka Hellström

Making a Difference: Music, Dance and the Individual

Hur påverkar individer sin omgivning? Hur ser deras relationer till omgivande samhällen ut? Vilka är deras specifika roller i skapandet av musik och dans? Detta är några av de frågor som stod i fokus vid en internationell konferens för musik- och dansetnologer i Limerick, Irland, 16-20 september 2015.

Konferensen anordnades av the European Seminar in Ethnomusicology, ESEM  och ägde rum på The Irish World Academy of Music and Dance, University of Limerick. Programmet kan laddas ner här.

Lärare och studenter vid kurser i irländsk musik och dans vid the Irish World Academy stod för konferensens musikinslag. Foto: Ingrid Åkesson

Lärare och studenter vid kurser i irländsk musik och dans vid the Irish World Academy stod för konferensens musikinslag. Foto: Ingrid Åkesson

Från Sverige deltog fyra delegater med föredrag. Dansetnologen Mats Nilsson talade om Arkivet för folklig dans (nu i Svenskt visarkiv) och dess skapare Henry Sjöberg; musiketnologen Jill Johnsons paper handlade om ett par individuella aktörer och igångsättare i svenskt musikliv, Izzy Young och Steve Roney. Musikverkets Dan Lundberg talade om individuell kontra kollektiv identitet i musikskapande med bland andra den turkiska jazzmusikern Maffy Falay som exempel, och Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv om hur vi kan studera kreativitet i traditionell musik via individuella utövare i arkivmaterial och nutid.

Musiketnologi är ett litet område i Sverige, men internationellt är det en betydande disciplin och omfattar ett stort antal forskare och studenter. För första gången anordnades samma vecka och på samma plats en gemensam konferens för den världsomspännande organisationen International Council of Traditional Music, ICTM  och den nordamerikanska Society for Ethnomusicology, SEM. Temat för den konferensen var Transforming Ethnomusicological Praxis through Activism and Community Engagement . De två konferenserna överlappade varandra med en dag, så att deltagare kunde besöka varandras föredragssessioner. Initiativet till detta möte mellan de tre stora sammanslutningarna av musik- och dansetnologer kom från de respektive presidenterna Salwa El-Shawan Castelo-Branco (ICTM), Beverly Diamond (SEM) och Britta Sweers (ESEM).

Mosaik med motiv ur keltisk mytologi, Irish World Academy. Foto: Ingrid Åkesson.

Mosaik med motiv ur keltisk mytologi, Irish World Academy. Foto: Ingrid Åkesson.

Samspel och förhandling – tema för konferens

Den 18–21 augusti gick den 33:e Nordiska Etnologi- och Folkloristikkonferensen av stapeln vid Universitetet i Köpenhamn. Konferenserna äger rum vart tredje år och värdskapet turnerar mellan de nordiska länderna. 2012 hölls konferensen i Bergen, 2018 blir det Uppsala. I konferenserna deltar forskare i etnologi och folkloristik, och också många verksamma vid arkiv och museer med bakgrund i dessa discipliner. För alla med denna ämnesgrund (i Sverige innefattar etnologi också folkloristik, medan det till exempel i Finland är skilda ämnen) är detta den enda gemensamma mötesplatsen, ett viktigt forum för att hålla sig uppdaterad med aktuella diskussioner och pågående forskning, men också för att knyta nätverk och umgås.

Årets tema var, som brukligt, bredast tänkbara: ”CO-” (som i Copenhagen) – med associationer till allt från cooperation till contestation, från samarbete till förhandling. Med fem plenarföreläsningar, 22 paneler och fyra workshops fördelade på nio parallella sessioner från nio på morgonen till sex på kvällen är det ett digert schema och inte alltid lätt att navigera. Läs mer om programmet här. Själv deltog jag i panelen Co-existence om samspel mellan människa och djur/natur, med ett paper som diskuterade hur naturhistoriska museers gestaltningar av död och massutdöende visar på känslosamma och existentiella sidor hos museerna som ofta glöms bort till förmån för deras rationella och vetenskapsförmedlande roll.

I panelen Collectors and Collections diskuterade Anna Johansson, etnolog vid Umeå Universitet, ett pågående forskningsprojekt om musiktjänsten Spotify och algoritmiska publiker – med frågor om bland annat vilka normer som möter användaren i särskilt komponerade spellistor för olika sociala tillfällen, för rekreation och återhämtning.

I en annan panel, The Production of Knowledge at Tradition Archives, diskuterade Audun Kjus vid Norsk Etnologisk Gransking folkminnesarkivens digitalisering, och två andra spännande papers handlade om samspelet mellan så kallade ortsmeddelare och insamlare vid arkiv och universitet och om folktrons plats i insamlingar under Sovjettidens Estland (Marleen Metslaid respektive Ave Gorsic, båda Estniska Folklorearkivet, Tartu). Barbro Klein, professor emerita (Stockholm och Uppsala) agerade kommentator och betonade att kunskapsproduktion bygger på kritisk reflektion kring metoder och samlingars tillkomst inifrån arkiven, en kritik som hon menade ofta saknas.

Panelen Challenging Museum Authority? visade med exempel från Norge, Danmark och Sverige, och inte minst de diskussioner som följde, att museers roll, ansvar och representationer fortfarande är väldigt laddade frågor både på museerna och inom akademin. Diskussionerna handlade å ena sidan om hur museerna ska bli mindre auktoritativa och väcka frågor snarare än entydiga svar, å andra sidan om museerna har ett ansvar att spegla samhället i dess mångfald.

Gutenbergparentesen

Valdimar Hafsteins bild av Gutenbergparentesen. Foto: Sverker Hyltén-Cavallius

Den huvudtalare som väckte mest tankar hos mig var isländske folkloristen Valdimar Hafstein som talade under rubriken: Authors, Editors, Folk: Copyright and Creative Agency from a Folklorist’s Perspective. Med en tillbakablick mot ”Gutenbergparentesen” – en period på sisådär 500 år då förmedlingen av idéer, berättelser och musik dominerades av tryckta medier och därmed sammanhängande idéer om intellektuell upphovs- och äganderätt – utgick Hafstein från exemplet med folkvisan ”Vísur Vatnsenda Rósu”. Med visans förflyttningar – från sjungen och nedtecknad folklig melodi till omhuldat körverk till poplåt (Björk) till speldosor till upphovsrättstvister (och noter där ”traditionell visa” plockats bort), kunde Hafstein diskutera den komplexa frågan om upphovspersoner, upphovskollektiv och upphovsrätt, i samspelet mellan skriftlig och muntlig kultur. Med dessa samspel och förhandlingar i bakhuvudet kan vi närma oss både arkivets samlingar och dess roll i samtiden.

Nya forskningsprojekt i musiketnologi

Den inre och yttre sångrösten, skapandeprocesser i rap, Scenkonstmuseets historia och kulturpolitikens regionalisering. Dessa ämnen är vad några av den yngre generationen svenska musiketnologer forskar kring. Projekten presenterades vid ett seminarium på Svenskt visarkiv/Musikverket den 16 juni 2015.

Musiketnologi, ett område där olika relationer mellan musik-människa-samhälle står i centrum, är ett stort fält internationellt, men i Sverige kan ämnet studeras endast som deldisciplin vid enstaka universitetsinstitutioner, eller utomlands. Musiketnologin utgör också en viktig bas för arbetet vid Svenskt visarkiv, som sedan många år omfattar forskning såväl som insamling, tillgängliggörande och service till forskare och allmänhet. Därför bjöd Svenska kommittén av ICTM (International Council for Traditional Music, den största internationella sammanslutningen inom området musiketnologi) i samarbete med Svenskt visarkiv in till ett halvdagsseminarium tisdagen den 16 juni, där fyra nu aktiva doktorander vid olika institutioner fick möjlighet att presentera sina avhandlingsprojekt och diskutera med några seniora forskare. De olika projekten har på olika sätt en anknytning till det musiketnologiska fältet.

 

Doktoranderna Andrea Dankic och Madeleine Modin.

Doktoranderna Andrea Dankic och Madeleine Modin. Foto: Ingrid Åkesson.

Kristin Borgehed vid The Elphinstone Institute, University of Aberdeen, Skottland presenterade sitt projekt Tuning the Human Voice: An Empirical Exploration of Tonality in Northern Traditional Singing. Det handlar bland annat om klangen i röstens olika rum, inuti sångarens huvud och utanför, för lyssnarna. Undersökningen sker dels genom förkroppsligad sångupplevelse, dels etnografiska metoder och dels mätmetoder som spektrogram. Andrea Dankic vid Institutionen för etnologi, Stockholms universitet arbetar med projektet Att göra hiphop. Musikskapande processer som praktik och position, där hon vill undersöka hur praktik, kreativitet och sociala positioner samspelar. Daniel Fredriksson vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, presenterade sitt arbete kring Musiklandskap – musik, plats och kulturpolitikens regionalisering. Syftet är att utforska hur diskurser kopplade till musik, politisk och administrativ styrning samt plats länkas samman genom att studera kulturpolitikens regionalisering i Dalarnas län. Madeleine Modin vid Institutionen för musikvetenskap, Stockholms universitet forskar kring revitaliseringen av äldre musik representerad av den mångåriga konsertverksamheten vid den institution som nu har namnet Scenkonstmuseet: Musikaliska instrumentationer. Samlande, folkbildning och revitalisering på Musikhistoriska museet 1899-1973.

Som inbjudna diskussionspartners deltog också docent Lars Kaijser, Stockholms universitet, docent Karin L Eriksson, Linnéuniversitetet, docent och arkiv- och bibliotekschef Dan Lundberg, Musikverket/Åbo akademi och fil dr Ingrid Åkesson, Musikverket/Svenskt visarkiv. Dessutom deltog andra medlemmar av Svenska kommittén av ICTM, varav några nuvarande och tidigare kolleger från några av Musikverkets institutioner. Initiativtagare till seminariet var Ingrid Åkesson, som är ordförande i Svenska kommittén för ICTM.

Nätverksträff för musikarkiv

Visarkivet och Svenska musikbiblioteksföreningen stod fredagen 6 februari som värdar för nätverksträffen för musikarkiv 2015. Träffen var förlagd i anslutning till Arkivets för folklig dans 50-årsjubilieum, som hölls dagen innan. Lokalen var också densamma: Stallet i Stockholm.

Nätverksträffen inleddes med två utmärkta föredrag: Wictor Johansson från Visarkivet berättade om Musikverkets jämställdhetsprojekt under 2014, medan Kia Hedell från Uppsala universitetsbibliotek talade om Vasahovens polska och italienska musiker och deras dansrepertoar – där noter bevarats i Tyska kyrkans samling i Musik- och teaterbiblioteket.

Därefter följde en nyhet för dessa nätverksträffar: en paneldiskussion. Ämnet var musikarkivens framtider och deltagare i panelen var Sofia Elgemyr Krook från Sveriges Radio Förvaltning AB, Dan Lundberg från Musikverket och Katarina Ek-Nilsson från Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ämnet var den trend av nedskärningar som drabbat kulturarvsområdet och strategier för att hantera framtida utmaningar.

Paneldiskussion

Paneldiskussion om musikarkivens framtider. Fr.v: Mathias Boström (Smålands Musikarkiv/Svenskt visarkiv – samtalsledare), Sofia Elgemyr Krook (Sveriges Radio Förvaltning), Dan Lundberg (Musikverket) och Katarina Ek-Nilsson (Institutet för språk och folkminnen). Foto: Torbjörn Ivarsson.

Efter lunch följde den sedvanliga informationsrundan, där deltagarna uppdaterade varandra om läget vid de respektive institutionerna. Nätverksträffen för musikarkiv samlade ett 25-tal personer och det var särskilt roligt att se att Kungliga biblioteket som ny deltagare.

Arkivet för folklig dans 50 år!

I år är det 50 år sedan Arkivet för folklig dans bildades. Detta firades torsdagen den 5 februari med en seminariedag på Stallet i Stockholm. Under dagen diskuterades dans i arkiv och dansdokumentation ur flera olika aspekter och det visades många inspirerande filmer.

Diskussionspanel

Diskussionspanelen bestående av Lotta Johansson, Bert Persson, Johanna Frithiofsson och Dan Lundberg presenterades av Anna Nyander. Foto: Karin Strand

Föreläsare under dagen var Ami Dregelid, dansare och lärare på bland annat Dans- och Cirkushögskolan och Eric Sahlströminstitutet, Mats Nilsson, dansforskare och etnolog på Göteborgs universitet, Anna Öberg, dansare och koreograf, Linnea Helmersson, dansare och etnolog, samt Owe Ronström, musiker och professor i etnologi vid Uppsala universitet. Dagen avslutades med en diskussionspanel som samtalade vidare om intressanta saker som dykt upp under dagen. Panelen leddes av Visarkivets Dan Lundberg och deltagarna var Lotta Johansson från Folkmusikens Hus i Rättvik, Johanna Frithiofsson som är elev på Dans- och Cirkushögskolan, samt Bert Persson, tidigare lektor och utbildningsledare i folkdans på Dans- och Cirkushögskolan.

Linnea Helmersson

Linnea Helmersson talade bland annat om olika metoder för dokumentation. Foto: Kenneth Rimgard

Arkivet för folklig dans bildades 1965 av Henry Sjöberg som då höll till på Musikhistoriska museet (sedermera Musikmuseet och numera Scenkonstmuseet). 1976 fick Sjöberg en tjänst på Dansmuseet och arkivet flyttade då dit. 2011 tog Svenskt visarkiv och Musikverket över arkivet och i och med detta skapades en forskningsarkivarietjänst för dans på Visarkivet. Det går bra att boka tid för besök genom att kontakta Anna Nyander. Man kan också ställa frågor via mail eller telefon.

Musik, kulturarv, arkiv och ny kreativitet

Den italienska musiketnologins ställning liknar på många sätt den svenska. Ämnet har ingen självständig plats i universitetsvärlden – inga egna institutioner. Italiensk musiketnologer finns inom musikvetenskap, etnologi och andra kulturvetenskaper. Därför har de årliga träffar som anordnas i Venedig genom kulturorganisationen Fondazione Giorgio Cini blivit en viktig plats för studenter och forskare.

Årets möte var det 20:e i ordningen och hölls den 29–31 januari. Temat var musikarkiv och deras förändrade roll och förutsättningar. Till varje möte bjuder man in internationella forskare för att bredda diskussionerna och denna gång hade man Anthony Seeger från UCLA och Smithsonian/Folkways och Dan Lundberg från Musikverket som gäster.

Fondazione Giorgio Cini är ett kulturcentrum som skapades 1951 av Greve Vittorio Cini till minne av sonen Giorgio som dödades i en flygolycka. Fonden har sin verksamhet huvudsakligen i klostret på ön San Giorgio Maggiore mittemot San Marco i Venedig.

En stor del av årets seminarium ägnades åt musikarkivens ansvar i förhållande till demokrati, yttrandefrihet och upphovsrätt. Inte minst i förhållande till de nationalistiska strömningar som blir allt starkare i europeiska länder.

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Ett annat viktigt tema i anknytning till detta var migration och mångkultur. Anthony Seeger avslutade sitt anförande med att sjunga ”All mixed up” som hans farbror Pete Seeger skrev 1960. En låt som är lika aktuell nu som då.

I like Polish sausage, I like Spanish rice,
and pizza pie is also nice
Corn and beans from the Indians here
washed down by German beer
Marco Polo traveled by camel and pony,
he brought to Italy, the first macaroni
And you and I as well as we’re able,
we put it all on the table

I think that this whole world
Soon mama my whole wide world
Soon mama my whole world
Soon gonna be gettin’ mixed up.

This doesn’t mean we will all be the same,
We’ll have different faces and different names
Long live many different kinds of races
It’s difference of opinion that makes horse races
Just remember the rule about rules, brother
What could be right for one could be wrong for the other
And take a tip from La Belle France: ”Viva la difference!”

Forskare från Visarkivet på sångseminarium

Är traditionell/folklig sång idag en musikgenre bland andra eller kan den också ses som många människors livsinnehåll? Var möts scenkonsten och det oackompanjerade gemensamma sjungandet? var ett par frågor som ställdes vid ett sångseminarium 24 oktober i Växjö. En annan fråga handlade om hur blindas och missdådares livsöden har skildrats i visor och om dessa visors livsöden i form av skillingtryck som exempel på röster från ett utanförskap. Ett tredje tema var traditionell sång som bas för scenisk gestaltning och en konstnärlig forskningsprocess.

En öppen seminariedag kring forskning om traditionell sång och sjungande anordnades den 24 oktober vid Institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med Musik i Syd. Vid det välbesökta seminariet Perspektiv på traditionell sång medverkade tre forskare som alla på olika sätt specialiserat sig på traditionell sång. Två av dem är verksamma vid Svenskt visarkiv.

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

 Musiketnologen Ingrid Åkesson presenterade resultat från sitt postdok-projekt ”Musik att höra eller musik att göra” inom Umeå universitets Musikskapandets villkor. Hon talade om minifestivaler och workshops knutna till balladsång i Sverige och Skottland som mötesplatser med flytande gränser mellan artist och publik och mellan professionell och amatör, musiksituationer där sången som berättelse står i centrum.

Litteraturvetaren Karin Strand är specialiserad på musiktexter och studerar inom ramen för forskningsprojektet Utanförskapets röster skillingtrycksvisor om social utsatthet. Hon berättade om blindas respektive missdådares livsöden i visor samt visornas livsöden.

Susanne Rosenberg demonstrerar "flowkanalen". Foto: Karin Strand

Susanne Rosenberg demonstrerar ”flowkanalen”. Foto: Karin Strand

Dessutom medverkade sångerskan Susanne Rosenberg som 2013 disputerade på en konstnärlig doktorsavhandling vid Sibeliusakademien, Kurbits-ReBoot. Svensk folksång i ny scenisk gestaltning. Hon presenterade sina konstnärliga processer, metoder och begrepp insatta i ett teoretiskt ramverk.

Seminariet fortsatte med paneldiskussion och ett öppet samtal med aktivt deltagande från publiken, som bestod av bland annat forskare, musikstudenter och sångpedagoger.

Första folkviseutgåvan 200 år

”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård… ” – de flesta svenskspråkiga personer i vuxen ålder känner nog igen den ballad som börjar så. ”Liten Karin” är en av de visor som har tryckts i vissamlingar och skolsångböcker i Sverige under 200 år. 1814 utgavs den allra första svenska folkvisesamlingen, Svenska folk-visor från forntiden, redigerad av Arvid August Afzelius och försedd med ett berömt förord av Erik Gustaf Geijer. Samlingen har alltsedan den kom haft en enorm betydelse för vissångare, tonsättare, musiker, pedagoger och forskare. De varianter av visor som Afzelius och Geijer valde ut för sin utgåva kom att tryckas om och om igen i visböcker och skolsångböcker under 1800- och 1900-talen. Utgåvan fick på så sätt en betydelse långt utöver den relativt lilla upplaga som trycktes åren 1814-1816.

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Seminarium i Uppsala 9 oktober 2014

För att belysa utgåvans tillkomst och inflytande arrangerade Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning i samarbete med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ett seminarium den 9 oktober med inlägg från svenska, danska, finländska och norska forskare. Talarna ingick i det Nordiska nätverket för folkmusikforskning och -dokumentation, NOFF. Inläggen vid seminariet belyste både textliga, musikaliska, ideologiska och allmänkulturella aspekter på decennierna omkring 1810-talet och romantikens uppfattningar om folklig kultur. Program seminarium 9 okt 2014

Dagen före seminariet hade det nordiska nätverket sitt årliga möte på Svenskt visarkiv med aktuella rapporter från de olika arkivinstitutionernas verksamheter. I vanlig ordning blev det också värdefullt erfarenhetsutbyte av allt ifrån databasfrågor till organisationsstrukturer och tillgängliggörande av forskning och material.

 

 

Crossing bridges i Prag

Den europeiska organisationen European Seminar in Ethnomusicology (ESEM) består av 250 forskare och studenter inom Musiketnologi och angränsande ämnen. ESEM har årligen ett möte någonstans i Europa. Årets möte arrangerades av Univerzita Karlova (Charles University) i Prag. Under fem dagar diskuterade ett 60-tal forskare från 25 länder aktuella projekt och forskningsfrågor. Rubriken för årets möte var ”crossing bridges”, ett tema som förstås kan tolkas på många olika sätt. Under konferensen diskuterades musikens roll i nationella identitetsbyggen, hur musik globaliseras och färdas över geografiska och kulturella gränser, men också musikens förändring genom nya medier och musikens betydelse som fast punkt för människor i exil. En aktuell underrubrik var ”bridges across generations” där musikens koppling till bland annat livsstil och revivalfenomen diskuterades.

Crossing Bridges

Karlsbron i Prag symboliserar musikens gränsöverskridande potential. ESEM 2014. Foto: Dan Lundberg

Svenska deltagare vid mötet var Dan Lundberg och Anders Hammarlund från Svenskt visarkiv och Statens musikverk samt Krister och Anna Malm. Vid mötet valdes också ny president och ny generalsekreterare för organisationen. Dan Lundberg, som varit ESEM:s president sedan 2008, efterträddes av prof. Britta Sweers från Berns universitet och till generalsekreterare valdes fil.dr Laura Lenate från Durham University i England.

Nästa möte för ESEM arrangeras av universitetet i Limerick i Irland den 16-20 september 2015.