Nätverksträff för musikarkiv

Visarkivet och Svenska musikbiblioteksföreningen stod fredagen 6 februari som värdar för nätverksträffen för musikarkiv 2015. Träffen var förlagd i anslutning till Arkivets för folklig dans 50-årsjubilieum, som hölls dagen innan. Lokalen var också densamma: Stallet i Stockholm.

Nätverksträffen inleddes med två utmärkta föredrag: Wictor Johansson från Visarkivet berättade om Musikverkets jämställdhetsprojekt under 2014, medan Kia Hedell från Uppsala universitetsbibliotek talade om Vasahovens polska och italienska musiker och deras dansrepertoar – där noter bevarats i Tyska kyrkans samling i Musik- och teaterbiblioteket.

Därefter följde en nyhet för dessa nätverksträffar: en paneldiskussion. Ämnet var musikarkivens framtider och deltagare i panelen var Sofia Elgemyr Krook från Sveriges Radio Förvaltning AB, Dan Lundberg från Musikverket och Katarina Ek-Nilsson från Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ämnet var den trend av nedskärningar som drabbat kulturarvsområdet och strategier för att hantera framtida utmaningar.

Paneldiskussion

Paneldiskussion om musikarkivens framtider. Fr.v: Mathias Boström (Smålands Musikarkiv/Svenskt visarkiv – samtalsledare), Sofia Elgemyr Krook (Sveriges Radio Förvaltning), Dan Lundberg (Musikverket) och Katarina Ek-Nilsson (Institutet för språk och folkminnen). Foto: Torbjörn Ivarsson.

Efter lunch följde den sedvanliga informationsrundan, där deltagarna uppdaterade varandra om läget vid de respektive institutionerna. Nätverksträffen för musikarkiv samlade ett 25-tal personer och det var särskilt roligt att se att Kungliga biblioteket som ny deltagare.

Arkivet för folklig dans 50 år!

I år är det 50 år sedan Arkivet för folklig dans bildades. Detta firades torsdagen den 5 februari med en seminariedag på Stallet i Stockholm. Under dagen diskuterades dans i arkiv och dansdokumentation ur flera olika aspekter och det visades många inspirerande filmer.

Diskussionspanel

Diskussionspanelen bestående av Lotta Johansson, Bert Persson, Johanna Frithiofsson och Dan Lundberg presenterades av Anna Nyander. Foto: Karin Strand

Föreläsare under dagen var Ami Dregelid, dansare och lärare på bland annat Dans- och Cirkushögskolan och Eric Sahlströminstitutet, Mats Nilsson, dansforskare och etnolog på Göteborgs universitet, Anna Öberg, dansare och koreograf, Linnea Helmersson, dansare och etnolog, samt Owe Ronström, musiker och professor i etnologi vid Uppsala universitet. Dagen avslutades med en diskussionspanel som samtalade vidare om intressanta saker som dykt upp under dagen. Panelen leddes av Visarkivets Dan Lundberg och deltagarna var Lotta Johansson från Folkmusikens Hus i Rättvik, Johanna Frithiofsson som är elev på Dans- och Cirkushögskolan, samt Bert Persson, tidigare lektor och utbildningsledare i folkdans på Dans- och Cirkushögskolan.

Linnea Helmersson

Linnea Helmersson talade bland annat om olika metoder för dokumentation. Foto: Kenneth Rimgard

Arkivet för folklig dans bildades 1965 av Henry Sjöberg som då höll till på Musikhistoriska museet (sedermera Musikmuseet och numera Scenkonstmuseet). 1976 fick Sjöberg en tjänst på Dansmuseet och arkivet flyttade då dit. 2011 tog Svenskt visarkiv och Musikverket över arkivet och i och med detta skapades en forskningsarkivarietjänst för dans på Visarkivet. Det går bra att boka tid för besök genom att kontakta Anna Nyander. Man kan också ställa frågor via mail eller telefon.

Musik, kulturarv, arkiv och ny kreativitet

Den italienska musiketnologins ställning liknar på många sätt den svenska. Ämnet har ingen självständig plats i universitetsvärlden – inga egna institutioner. Italiensk musiketnologer finns inom musikvetenskap, etnologi och andra kulturvetenskaper. Därför har de årliga träffar som anordnas i Venedig genom kulturorganisationen Fondazione Giorgio Cini blivit en viktig plats för studenter och forskare.

Årets möte var det 20:e i ordningen och hölls den 29–31 januari. Temat var musikarkiv och deras förändrade roll och förutsättningar. Till varje möte bjuder man in internationella forskare för att bredda diskussionerna och denna gång hade man Anthony Seeger från UCLA och Smithsonian/Folkways och Dan Lundberg från Musikverket som gäster.

Fondazione Giorgio Cini är ett kulturcentrum som skapades 1951 av Greve Vittorio Cini till minne av sonen Giorgio som dödades i en flygolycka. Fonden har sin verksamhet huvudsakligen i klostret på ön San Giorgio Maggiore mittemot San Marco i Venedig.

En stor del av årets seminarium ägnades åt musikarkivens ansvar i förhållande till demokrati, yttrandefrihet och upphovsrätt. Inte minst i förhållande till de nationalistiska strömningar som blir allt starkare i europeiska länder.

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Trollflöjten med Piazza Vittorio

Ett annat viktigt tema i anknytning till detta var migration och mångkultur. Anthony Seeger avslutade sitt anförande med att sjunga ”All mixed up” som hans farbror Pete Seeger skrev 1960. En låt som är lika aktuell nu som då.

I like Polish sausage, I like Spanish rice,
and pizza pie is also nice
Corn and beans from the Indians here
washed down by German beer
Marco Polo traveled by camel and pony,
he brought to Italy, the first macaroni
And you and I as well as we’re able,
we put it all on the table

I think that this whole world
Soon mama my whole wide world
Soon mama my whole world
Soon gonna be gettin’ mixed up.

This doesn’t mean we will all be the same,
We’ll have different faces and different names
Long live many different kinds of races
It’s difference of opinion that makes horse races
Just remember the rule about rules, brother
What could be right for one could be wrong for the other
And take a tip from La Belle France: ”Viva la difference!”

Forskare från Visarkivet på sångseminarium

Är traditionell/folklig sång idag en musikgenre bland andra eller kan den också ses som många människors livsinnehåll? Var möts scenkonsten och det oackompanjerade gemensamma sjungandet? var ett par frågor som ställdes vid ett sångseminarium 24 oktober i Växjö. En annan fråga handlade om hur blindas och missdådares livsöden har skildrats i visor och om dessa visors livsöden i form av skillingtryck som exempel på röster från ett utanförskap. Ett tredje tema var traditionell sång som bas för scenisk gestaltning och en konstnärlig forskningsprocess.

En öppen seminariedag kring forskning om traditionell sång och sjungande anordnades den 24 oktober vid Institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med Musik i Syd. Vid det välbesökta seminariet Perspektiv på traditionell sång medverkade tre forskare som alla på olika sätt specialiserat sig på traditionell sång. Två av dem är verksamma vid Svenskt visarkiv.

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

Ingrid Åkesson föreläser. Foto: Karin Strand

 Musiketnologen Ingrid Åkesson presenterade resultat från sitt postdok-projekt ”Musik att höra eller musik att göra” inom Umeå universitets Musikskapandets villkor. Hon talade om minifestivaler och workshops knutna till balladsång i Sverige och Skottland som mötesplatser med flytande gränser mellan artist och publik och mellan professionell och amatör, musiksituationer där sången som berättelse står i centrum.

Litteraturvetaren Karin Strand är specialiserad på musiktexter och studerar inom ramen för forskningsprojektet Utanförskapets röster skillingtrycksvisor om social utsatthet. Hon berättade om blindas respektive missdådares livsöden i visor samt visornas livsöden.

Susanne Rosenberg demonstrerar "flowkanalen". Foto: Karin Strand

Susanne Rosenberg demonstrerar ”flowkanalen”. Foto: Karin Strand

Dessutom medverkade sångerskan Susanne Rosenberg som 2013 disputerade på en konstnärlig doktorsavhandling vid Sibeliusakademien, Kurbits-ReBoot. Svensk folksång i ny scenisk gestaltning. Hon presenterade sina konstnärliga processer, metoder och begrepp insatta i ett teoretiskt ramverk.

Seminariet fortsatte med paneldiskussion och ett öppet samtal med aktivt deltagande från publiken, som bestod av bland annat forskare, musikstudenter och sångpedagoger.

Första folkviseutgåvan 200 år

”Och liten Karin tjänte på unga kungens gård… ” - de flesta svenskspråkiga personer i vuxen ålder känner nog igen den ballad som börjar så. ”Liten Karin” är en av de visor som har tryckts i vissamlingar och skolsångböcker i Sverige under 200 år. 1814 utgavs den allra första svenska folkvisesamlingen, Svenska folk-visor från forntiden, redigerad av Arvid August Afzelius och försedd med ett berömt förord av Erik Gustaf Geijer. Samlingen har alltsedan den kom haft en enorm betydelse för vissångare, tonsättare, musiker, pedagoger och forskare. De varianter av visor som Afzelius och Geijer valde ut för sin utgåva kom att tryckas om och om igen i visböcker och skolsångböcker under 1800- och 1900-talen. Utgåvan fick på så sätt en betydelse långt utöver den relativt lilla upplaga som trycktes åren 1814-1816.

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Föreläsare vid balladseminarium: Märta Ramsten, Lene Halskov Hansen, Margareta Jersild, Jens Henrik Koudal, Astrid Nora Ressem, Ann-Mari Häggman. Anders Hammarlund saknas på bilden. Foto: Ingrid Åkesson

Seminarium i Uppsala 9 oktober 2014

För att belysa utgåvans tillkomst och inflytande arrangerade Svenskt visarkiv och Samfundet för visforskning i samarbete med Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ett seminarium den 9 oktober med inlägg från svenska, danska, finländska och norska forskare. Talarna ingick i det Nordiska nätverket för folkmusikforskning och -dokumentation, NOFF. Inläggen vid seminariet belyste både textliga, musikaliska, ideologiska och allmänkulturella aspekter på decennierna omkring 1810-talet och romantikens uppfattningar om folklig kultur. Program seminarium 9 okt 2014

Dagen före seminariet hade det nordiska nätverket sitt årliga möte på Svenskt visarkiv med aktuella rapporter från de olika arkivinstitutionernas verksamheter. I vanlig ordning blev det också värdefullt erfarenhetsutbyte av allt ifrån databasfrågor till organisationsstrukturer och tillgängliggörande av forskning och material.

 

 

Crossing bridges i Prag

Den europeiska organisationen European Seminar in Ethnomusicology (ESEM) består av 250 forskare och studenter inom Musiketnologi och angränsande ämnen. ESEM har årligen ett möte någonstans i Europa. Årets möte arrangerades av Univerzita Karlova (Charles University) i Prag. Under fem dagar diskuterade ett 60-tal forskare från 25 länder aktuella projekt och forskningsfrågor. Rubriken för årets möte var ”crossing bridges”, ett tema som förstås kan tolkas på många olika sätt. Under konferensen diskuterades musikens roll i nationella identitetsbyggen, hur musik globaliseras och färdas över geografiska och kulturella gränser, men också musikens förändring genom nya medier och musikens betydelse som fast punkt för människor i exil. En aktuell underrubrik var ”bridges across generations” där musikens koppling till bland annat livsstil och revivalfenomen diskuterades.

Crossing Bridges

Karlsbron i Prag symboliserar musikens gränsöverskridande potential. ESEM 2014. Foto: Dan Lundberg

Svenska deltagare vid mötet var Dan Lundberg och Anders Hammarlund från Svenskt visarkiv och Statens musikverk samt Krister och Anna Malm. Vid mötet valdes också ny president och ny generalsekreterare för organisationen. Dan Lundberg, som varit ESEM:s president sedan 2008, efterträddes av prof. Britta Sweers från Berns universitet och till generalsekreterare valdes fil.dr Laura Lenate från Durham University i England.

Nästa möte för ESEM arrangeras av universitetet i Limerick i Irland den 16-20 september 2015.

Mångkultur i ballader – konferens i Ungern

Katalin Juhász och Zoltán Szabó deltog i konferensen som både musiker och forskare. Foto: Ingrid Åkesson

Katalin Juhász och Zoltán Szabó deltog i konferensen som både musiker och forskare. Foto: Ingrid Åkesson

Sista veckan i juni hölls the 44th International Ballad Conference i Pécs, Ungern. Temat för konferensen var Multiethnicity and Ethnic Mobility in Ballads. Detta är ett tema med stor relevans i den europeiska folkliga musikhistorien, som är färgad av folkomflyttningar och förflyttade nationella gränser sedan århundraden. Paneler och papers vid konferensen tog upp ämnen som sångers flerkulturella ursprung och texters och melodiers vandring över gränser liksom kulturella möten (eller kollisioner) som innehållsligt tema i ballader och andra berättande sånger.

Pécs är en gammal stad i södra Ungern, just i det område som är mera kulturellt blandat än något annat i landet. Både folkgrupper och nationella gränser har flyttats många gånger i området, där det bor många människor med t.ex. kroatiskt, tyskt, romskt, slovenskt, rumänskt eller slovakiskt ursprung. En av konferensdagarna hölls i byn Zengövárkony ett stycke från Pécs, en by vars musiker och folkdanslag har turnerat i många länder.

Konferensen anordnades av universitetet i Pécs i samarbete med Kommission für Volksdichtung/The Ballad Commission, som är en internationell och tvärvetenskaplig sammanslutning av forskare från olika discipliner och med fokus på folklig sångkultur, främst i Europa. Från Svenskt visarkiv deltog musiketnologen Ingrid Åkesson med ett paper om De Andra i skandinaviska ballader. Program och abstracts från konferensen finns här.

Bymusiker i Zengövárkony. Foto: Ingrid Åkesson

Bymusiker i Zengövárkony. Foto: Ingrid Åkesson

Från individuella minnen till kollektiv historia

Musiketnologer möttes i Portugal

Musiketnologer och representanter för musikarkiv i en rad europeiska länder deltog 12-16 maj i en konferens i Aveiro, Portugal. Den anordnades av the Study Group on Historical Sources of Traditional Music inom den världsomspännande organisationen ICTM, The International Council for Traditional Music samt av INET-MD Instituto de Etnomusicologia – Centro de Estudos em Música e Dança, University of Aveiro.

Temat för mötet var Individual memory – collective history. Historical sources as an interface. Gruppen anordnar vartannat år konferenser på teman som på olika sätt belyser historiskt källmaterial som rör gehörspräglade musikslag, inte minst dess relation till nutida musicerande. Benämningen ”Study Group” innebär att mycket tid ägnas åt diskussioner av de enskilda inläggen eller panelerna. Delegater från ett dussin länder närvarade vid mötet. Förutom paneler på temat ”Sound archives, ethnomusicology and new technologies” hölls olika sessioner med underrubriker som ”Individual and oral archives”, ”Archives as sources for contemporary practice” och ”Musical heritage and ideologies”. Från Svenskt visarkiv deltog musiketnolog och forskningsarkivarie Ingrid Åkesson som också är co-chair i gruppen.

ICTM-delegater i Aveiro. Foto: Ana Flávia Miguel.

ICTM-delegater i Aveiro. Foto: Ana Flávia Miguel.

Till minne av Jan Ling

Arrangörerna Anders Hammarlund, Gunnar Ternhag, Märta Ramsten och Dan Lundberg.

Arrangörerna Anders Hammarlund, Gunnar Ternhag, Märta Ramsten och Dan Lundberg.

Tisdagen den 8 april hölls ett seminarium i Musikaliska akademiens lokaler på Blasieholmen i Stockholm till musikforskaren Jan Lings minne. Initiativet till seminariet hade tagits av akademiledamöterna Märta Ramsten, tidigare chef för Svenskt visarkiv, och Gunnar Ternhag, professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet, båda nära vänner till Jan Ling. Ling, som gick bort i oktober 2013, var verksam in i det sista och hade bakom sig en ytterst mångsidig gärning inom såväl folkmusik och konstmusik som musiksociologi. Han var verksam som forskare och universitetslärare, men också som folkbildare och inspiratör. Större delen av sitt yrkesliv verkade han vid Göteborgs universitet.

Vid seminariet presenterade en rad av hans kolleger flera olika aspekter av såväl Lings gärning som sina egna samarbeten med honom. Mycket tydlig blev hans roll som inspiratör, förnyare, igångsättare samt ibland provokatör – en central och dynamisk gestalt i svenskt musikliv sedan 1960-talet. Programmet från seminariet finns här. Märta Ramsten och Gunnar Ternhag har också sammanställt en bibliografi som finns både i tryck och online.

På Svenskt visarkivs webbsida finns också två av Lings publikationer online, doktorsavhandlingen Nyckelharpan. Studier i ett folkligt musikinstrument från 1967 och hans lic-avhandling Levin Christian Wiedes vissamling.

Etnologer möttes i Göteborg

Vad utmärker svensk country? Vad är queerdans för något? Och hur kan videokameran användas bäst vid en deltagande observation?  Det är några av frågeställningarna som avhandlades när ett 20-tal musik- och dansetnologer träffades i Göteborg den 8–9 januari.

Musik- och dansetnologträff

Det var fjärde gången som Mats Nilsson, docent i etnologi vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, bjöd in till en musik- och dansetnologträff med ambitionen att samla så många som möjligt som sysslar med forskning kring dans och musik i vid etnologisk mening.

Träffen anordnades under lättsamma och informella former. Snarare än att följa ett strikt program var det främsta syftet att ge kollegor möjlighet att träffas och bli informerade om varandras verksamheter.

Forskningspresentationer och diskussioner

Under de två dagarna redogjorde deltagarna för pågående och nystartade forskningsprojekt, planerade utbildningar och tidskrifter, för- och nackdelar med olika arbetsmetoder med mera. Diskussionslystnaden gick inte att ta miste på: samtal och utbyte av erfarenheter pågick såväl i storgruppsform som i fikapauser och under onsdagskvällens mingel med tillhörande buffé.

Svenskt visarkiv var väl representerat. Bland annat berättade dansarkivarie Anna Nyander om Visarkivets dokumentationsprojekt om queerdans. Övriga deltagare från Svenskt visarkiv var Anders Hammarlund, Dan Lundberg och Wictor Johansson.

Konferensen i Göteborg

Lars Lilliestam från Göteborgs universitet, Dan Lundberg från Svenskt visarkiv, Alf Arvidsson från Umeå universitet och Bengt Edqvist från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet (DAG) i Göteborg. Foto: Anna Nyander