Sven-Bertil Jansson 1935-2014

Sven-Bertil Jansson

Sven-Bertil Jansson

Docenten Sven-Bertil Jansson, Stockholm, avled den 2 juni i en ålder av 79 år. Hans närmaste är dottern Nina med familj samt Bitte.

Sven-Bertil Jansson var vår kollega och vän sedan många år. Han var jämtlänning av börden och efter skolgång i Östersund studerade han nordiska språk och litteraturvetenskap i Uppsala. Han disputerade där år 1971 i ämnet litteraturhistoria med poetik på avhandlingen Medeltidens rimkrönikor. Efter en tid som svensk lektor i Zürich och universitetslektor i Umeå tillträdde han 1978 tjänsten som arkivarie vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Här fick han ansvaret för den tids- och tålamodskrävande textredigeringen av den stora dokumentärutgåvan Sveriges Medeltida Ballader (sju volymer 1983–2001). Läsningen och kommenteringen av de delvis svårtolkade handskriftskällorna utfördes med största vetenskapliga noggrannhet. Hans arbete har därmed väsentligt underlättat senare forskning inom flera discipliner och samtidigt gjort balladerna tillgängliga för det allmänt växande intresset för denna visgenre.

Vid sidan av arbetet på Svenskt visarkiv och även efter pensioneringen utgav Sven-Bertil ett flertal skrifter inom sitt specialområde medeltida diktning, bland annat kommenterade utgåvor av Erikskrönikan och Engelbrektskrönikan samt studien Den levande balladen, alla med syftet att göra medeltidslitteraturen tillgänglig och levande för en vidare läsekrets. Nyligen hade han avslutat ett manus till en skrift om den svenska Alexanderromanen. Folket, de bildade och landsmålslitteraturen är titeln på hans första publikation efter avhandlingen och den skulle samtidigt kunna vara rubriken på Sven-Bertils andra stora intresseområde. Hans engagemang för folkbildare och kulturidkare bland folket ledde till att bl.a. Johan L. Saxons liv och verk fick en ingående skildring. En dryg vecka före sin bortgång fick han motta Kungl. Gustav Adolfs Akademiens stora Buréuspris för sitt vetenskapliga arbete med medeltida rimkrönikor och balladtexter.

Vi beundrar hans förmåga att trots svår ohälsa under många år kunna genomföra stora projekt samtidigt som han generöst delade med sig av sin kunskap och spred glädje och värme i sin omgivning. För oss undertecknare var han en sällsynt lärd, rättrådig, skarpsinnig och rolig kollega – och, inte minst, en god vän.

Eva Danielson
Margareta Jersild
Märta Ramsten

(f.d. kolleger vid Svenskt visarkiv)

Bellmantidens visor – en katalog

I Visarkivets löpande publicering av skannade kortkataloger har turen kommit till ett register över ”Bellmantidens visor”. Det är ett textbörjanregister gjort av Bellmanforskaren Nils Afzelius (1894–1970). Afzelius har gått igenom det mesta av diktsamlingar, tidningar och tidskrifter från ”Bellmantiden”, det vill säga från 1750-talet till omkring 1820, och ur dessa registrerat dikter och vistexter. I vissa fall är det fråga om urval. Här finns även utgåvor av författare från denna period som har blivit publicerade långt senare.

Registret är bland annat användbart för att söka uppgifter om författare till visor från denna period, liksom för dateringar. Den litteratur som har registrerats finns endast undantagsvis i Svenskt visarkiv, men med hjälp av källhänvisningarna kan man söka titlarna i nationella biblioteksdatabasen LIBRIS.

Gå direkt till katalogen här.

Prisbelönt balladforskare

Onsdag 21 maj tilldelades Visarkivets tidigare medarbetare; docenten, balladforskaren och experten i medeltida litteratur Sven-Bertil Jansson Kungl. Gustav Adolfs Akademin för svensk folkkulturs Bureuspris. Det var andra gången akademien delade ut detta sitt stora pris som förutom äran består i en ansenlig prissumma. Senast var år 2012 då det gick till författaren och Svenska akademiledamoten Kerstin Ekman.

Motiveringen lyder:
”Docent Sven-Bertil Jansson tilldelas Bureuspriset 2014 för sina föredömliga veten­skapliga editioner av medeltida rimkrönikor och balladtexter samt för ett kvalitativt högt­stående författarskap om bland annat folklig ballad­tradition, svensk dialektdikt och hängivna hembygdsforskare som Johan Saxon och Gustaf Ericsson.”

Utdelningen skedde på Upplandsmuseet i centrala Uppsala. Efter att motiveringen lästs upp av preses Håkan Elmevik sjöng sångerskan Marie Länne Persson ballader till eget ackompanjemang på harpa och gitarr. Därefter vidtog pristagarens föredrag i vilket han uppehöll sig kring folkmusiksamlandets äventyr och möda med utgångspunkt i de två rätt skilda visupptecknarna Vilhelm Carlheim-Gyllenskiöld och Gustaf Ericsson.

Förutom att betona insamlarnas ofrånkomliga avtryck på det material de dokumenterar och den levande traditionens föränderlighet passade Jansson på att dra en lans för de regionala kulturarvsarkivens betydelse i en tid av tilltagande rationalisering. Föredraget kommer att tryckas i nästa utgåva av årsboken Saga och sed.

Efter programmet följde en stunds mingel med förfriskningar innan supé vidtog för kvällens festföremål i sällskap med akademiens styrelse.

Om Bureuspriset (ur KGAA:s utskick):
Priset bär Johannes Bureus namn för att erinra om dennes stora betydelse för forskningen om svensk folkkultur, inte minst genom det memorial för antikvarier och hävdasökare som han på konung Gustav II Adolfs uppdrag utarbetade 1630 och som uppmanade till inventering av allt som kunde ge kunskap om det förflutna, bland annat fornminnen och handskrifter, seder, sägner och visor, ord och namn, liksom om folkligt liv i samtiden.

 

Från individuella minnen till kollektiv historia

Musiketnologer möttes i Portugal

Musiketnologer och representanter för musikarkiv i en rad europeiska länder deltog 12-16 maj i en konferens i Aveiro, Portugal. Den anordnades av the Study Group on Historical Sources of Traditional Music inom den världsomspännande organisationen ICTM, The International Council for Traditional Music samt av INET-MD Instituto de Etnomusicologia – Centro de Estudos em Música e Dança, University of Aveiro.

Temat för mötet var Individual memory – collective history. Historical sources as an interface. Gruppen anordnar vartannat år konferenser på teman som på olika sätt belyser historiskt källmaterial som rör gehörspräglade musikslag, inte minst dess relation till nutida musicerande. Benämningen ”Study Group” innebär att mycket tid ägnas åt diskussioner av de enskilda inläggen eller panelerna. Delegater från ett dussin länder närvarade vid mötet. Förutom paneler på temat ”Sound archives, ethnomusicology and new technologies” hölls olika sessioner med underrubriker som ”Individual and oral archives”, ”Archives as sources for contemporary practice” och ”Musical heritage and ideologies”. Från Svenskt visarkiv deltog musiketnolog och forskningsarkivarie Ingrid Åkesson som också är co-chair i gruppen.

ICTM-delegater i Aveiro. Foto: Ana Flávia Miguel.

ICTM-delegater i Aveiro. Foto: Ana Flávia Miguel.

Pressrelease P2 Live Folk & Jazz, 20 maj

P2 Live Folk & Jazz. Tisdagen 20 maj, 19.03–21.59. 1. Spelmän i Seglora Kyrka med Olov Johansson, nyckelharpa, Lisa Eriksson Långbacka, accordeon och Lena Willemark, sång, fiol. Inspelning från Seglora Kyrka, 31 augusti. 2. Malin Foxdal Band; Malin Foxdal, sång, oktavmandolin, flygel, Anders Nygårds, fiol, gitarr, mandolin, sång, Mattias Pérez, 12-strängad gitarr, dobro, mandola, sång, Johan Lindbom, kbas, sång, Peter Bylin, trummor, slagverk, Anna Foxdal, sång. Inspelning från Stallet, 14 februari.. 3. Samuel Hällkvist Variety of Loud; Samuel Hällkvist, gitarr, Qarin Wikström, sång, synth, Guy Pratt, elbas, Pat Mastelotto, elektroniskt slagverk, Stefan Pasborg, trummor. Nefertiti, Göteborg, 21 februari. Presentation: Mats Einarsson


Från spelmansmusik, via visor till en gitarrist från jazzens gränsmarker.

P2 Live Folk & Jazz befinner sig ikväll i Seglora Kyrka på Skansen och en spelmanskonsert med nyckelharpisten Olov Johansson, dragspelaren Lisa Eriksson Långbacka och sångerskan och fiolisten Lena Willemark. Därefter folkmusikscenen Stallet i Stockholm och  Malin Foxdal, en folksångerska som hämtar inspiration i americana, amerikansk folkmusik. Så avslutar vi kvällen med en gitarrist som söker sig till jazzens yttersta gränsmarker; Samuel Hällkvist och hans Variety of Loud i en inspelning från Nefertiti i Göteborg.

Lena Willemark

Lena Willemark
Foto: Mats Lefvert

(Start 19.06)
I Seglora Kyrka på Skansen har Svenskt visarkiv, i samarbete med Folkdansringen och Skansen,  under fyra år arrangerat spelmanskonserter. Det började 2010 när man firade att det var 100 år sedan den första riksspelmansstämman ägde rum på just Skansen. Initiativet togs då av konstnären och folkkulturvurmaren Anders Zorn, samme man som också gett namn åt spelmansrörelsens främsta utmärkelser, zornmärket i silver och zornmärket i guld. Då, 1910 befarade Anders Zorn att den gamla spelmansmusiken skulle försvinna. Hotet såg han inte minst i dragspelet som var på frammarsch. Men så fel han hade, Anders Zorn, spelmansmusiken lever gott idag och dragspelet är inte längre ett hot. Har istället inlemmats i spelmansmusiken. Fint och snyggt, det kommer vi strax att kunna konstatera.

Olov Johansson

Olov Johansson
Foto: Richard Owen

Vi ska höra tre mästarspelmän, Olov Johansson, nyckelharpa, Lisa Eriksson Långbacka, dragspel och Lena Willemark sjunga och spela fiol. Alla traditionsbärare OCH förnyare. Alla kommer att spela var för sig men samlas till gemensamt spel i den sista låten.

Inspelningen gjordes i Seglora Kyrka på Skansen, 31 augusti 2013 av Torbjörn Ivarsson för Sveriges Radio P2 med mig Mats Einarsson som producent

 

Malin Foxdal

Malin Foxdal
Foto: Mats Einarsson, SR

(start 19.48)
Från folkmusikscenen Stallet i Stockholm presenteras så Malin Foxdal Band. Malin är en ovanligt mångsidig artist och sångerska som under senare år vidgat sitt musikaliska register till att omfatta det man kallar americana, amerikansk folkmusik, som den lät innan countryn slog igenom på allvar. Nu är inte Malin Foxdal någon bakåtsträvare. Långt därifrån. Malin är mer som en trädgårdsmästare som ympar sina folksånger i ett nytt träd, svenska visor som bär frukt i den amerikanska folkmusikens yviga trädkrona. Nyligen släppte Malin Foxdal en skiva ”Nattfjäril” med amerikanska Gillian Welch sånger som hon översatt till svenska. Sånger som ackompanjeras av en rad glittrande och svirrande stränginstrument och med tät stämsång av Malins syster Anna Foxdal. Övriga på scenen; Anders Nygårds fiol, mandolin, gitarr, Mattias Perez, 12-strängad gitarr, mandola och dobro, Johan Lindbom, kontrabas, Peter Bylin, trummor och slagverk.

Inspelning och eftermixningen gjordes av Pawel Lucki för Sveriges Radio P2 med Mats Einarsson som producent. 

Samuel Hällkvist

Samuel Hällkvist
Foto: Johannes Lundberg, SR

(start 20.35)
I kvällens jazzavdelning i P2 Live möter vi den egensinnige gitarristen Samuel Hällkvist och hans nya projekt Variety Of Loud, som gästade jazzklubben Nefertiti i Göteborg den 21 februari. 2010 blev Samuel Hällkvist den sista musikern att få Jazz i Sverige-utmärkelsen, innan Rikskonserter som stod bakom utmärkelsen blev nedlagt. Hällkvists band den gången hette Center och samlade musiker från Sverige och Norge, de flesta liksom Hällkvist boende i Öresundsregionen. I Variety Of Loud kommer två musiker, sångerskan och keyboardspelaren Qarin Wikström och trummisen Stefan Pasborg från Hällkvists hemstad Köpenhamn. De andra två har han hämtat från ett lite mer otippat håll. Från Austin, Texas kommer Pat Mastelotto, en slagverkare som framför allt är känd inom rockkretsar, bland annat efter sina år med King Crimson, och från London kommer basisten Guy Pratt, som spelat med bland andra Pink Floyd och Bryan Ferry.

Inspelningen gjordes på jazzklubben Nefertiti i Göteborg den 21 februari av musiktekniker Bengt Pettersson och Bertil Karlsson. För ljudmix och produktion svarade Johannes Lundberg.

Text och presentation: Mats Einarsson

Månadens bild: Nannie Porres

Nannie Porres på Stockholmsterassen hösten 1969. Foto: Christer Landergren

Nannie Porres på Stockholmsterassen hösten 1969. Foto: Christer Landergren

Månadens bild från Svenskt visarkiv är från 1969 och föreställer jazzsångerskan Nannie Porres, avbildad av jazzfotografen Christer Landergren.

Nannie Porres, född 30 april 1939, är en av våra främsta jazz- och vissångerskor. Hon slog igenom 1957 i kretsen kring pianisten Claes-Göran Fagerstedt och tenorsaxofonisten Bernt Rosengren i gruppen Jazz Club 57. Hennes fylliga och något mörka röst var idealisk för den hardbop-orienterade jazz som gruppen spelade. En röst som hon senare också fick användning för när hon började sjunga blues, pop och visa.

Att röra sig fritt över genregränserna var inte bara något som låg i tiden i skarven mellan 1960- och 70-tal, utan det är något som alltid varit helt naturligt för Nannie Porres.

Den första skivan i eget namn kom 1971, mästerverket I thought about you. Senare följde en rad uppmärksammade skivor som: Närbild (1976) och Kärlekens ögon (1977).
Fagerstedt och Rosengren har fortsatt att vara hennes musikaliska följeslagare genom åren.

Svenskt visarkiv vill också passa på att gratulera Nannie på 75 årsdagen!

Grattis!

För den som vill läsa mer om Nannie Porres rekommenderas Viveka Hellströms uppsats Vägen till orden som svänger. En studie om jazzsångerskan Nannie Porres, (Kungl. Musikhögskolan oktober 2009)

/Roger Bergner

Sven-Bertil Jansson prisbelönt

Visarkivets f.d medarbetare docent Sven-Bertil Jansson tilldelas Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkulturs Bureuspris. Priset delas ut den 21 maj vid en ceremoni på Upplandsmuseet i Uppsala där pristagaren också håller ett föredrag under rubriken ”Bland giftblanderskor i Uppsala och pigor i Härad – om samlandets äventyr och möda”. Jansson tilldelas priset ”för sina föredömliga vetenskapliga editioner av medeltida rimkrönikor och balladtexter samt för ett kvalitativt högtstående författarskap om bland annat folklig balladtradition, svensk dialektdikt och hängivna hembygdsforskare som Johan Saxon och Gustaf Ericsson.”  

Musik, genus och politik

Staging socialist femininity av Ana Hofman I Musikverkets serie av forskarseminarier framträdde den 10 april den slovenska musiketnologen Ana Hofman med ett mycket uppskattat föredrag om musik, genus och politik i Balkanländerna. Hofmans engagerade framställning byggde på hennes fältarbete i sydöstra Serbien. Föreställningar om manliga och kvinnliga kategorier i musiken som länge förknippats med det gamla bondesamhället visade sig vid närmare betraktande vara ganska sentida påfund av forskare och politiker. Den nationalistiska agitationen under balkankrigen har förstärkt dessa stereotyper, men Jugoslaviens sönderfall har också möjliggjort ett ifrågasättande av den förenklade bilden av genusrelationerna i den traditionella kulturen. Samtidigt har de positiva politiska aspekterna av den socialistiska epokens kulturpolitik blivit synliga i ett slags musikalisk nostalgi för den spruckna jugoslaviskheten.

 

Till minne av Jan Ling

Arrangörerna Anders Hammarlund, Gunnar Ternhag, Märta Ramsten och Dan Lundberg.

Arrangörerna Anders Hammarlund, Gunnar Ternhag, Märta Ramsten och Dan Lundberg.

Tisdagen den 8 april hölls ett seminarium i Musikaliska akademiens lokaler på Blasieholmen i Stockholm till musikforskaren Jan Lings minne. Initiativet till seminariet hade tagits av akademiledamöterna Märta Ramsten, tidigare chef för Svenskt visarkiv, och Gunnar Ternhag, professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet, båda nära vänner till Jan Ling. Ling, som gick bort i oktober 2013, var verksam in i det sista och hade bakom sig en ytterst mångsidig gärning inom såväl folkmusik och konstmusik som musiksociologi. Han var verksam som forskare och universitetslärare, men också som folkbildare och inspiratör. Större delen av sitt yrkesliv verkade han vid Göteborgs universitet.

Vid seminariet presenterade en rad av hans kolleger flera olika aspekter av såväl Lings gärning som sina egna samarbeten med honom. Mycket tydlig blev hans roll som inspiratör, förnyare, igångsättare samt ibland provokatör – en central och dynamisk gestalt i svenskt musikliv sedan 1960-talet. Programmet från seminariet finns här. Märta Ramsten och Gunnar Ternhag har också sammanställt en bibliografi som finns både i tryck och online.

På Svenskt visarkivs webbsida finns också två av Lings publikationer online, doktorsavhandlingen Nyckelharpan. Studier i ett folkligt musikinstrument från 1967 och hans lic-avhandling Levin Christian Wiedes vissamling.